Gustav III (1771-1792). Mordet på maskeradbalen 1792 och konungens dödsmask.

Kunglig medalj av Ernst Nordin, porträtterande Sveriges konung Gustav III:s (1771-1792) besök och mord på maskeradbalen i operahuset i Stockholm 16 mars 1792. Frånsidan visar konungens dödsmask efter dennes död två veckor senare, 29 mars 1792.

Modellerad av skulptör Ernst Nordin (1934-) år 1992. Präglad av Kungliga Myntverket. Brons 45 mm. Vikt 49,0 gram. Kvalitet 1+. [Referens: Dz 190b, se referensverket Sveriges Kungliga Medaljer, del 2, sid 1052].

Åtsida: Gustav III iförd maskeraddräkt. Till vänster bakom ett draperi framskymtandes Jacob Johan Ancarström med pistol strax före konungen skjuts. Upptill datumet för när konungen skjuts "16 mars 1792". Till höger Gustav III:s krönta monogram. Nedtill till vänster om konungen gravörsignatureren "EN".

Frånsida: Konungens dödsmask och datumet för när konungen dog, "29 mars 1792".

På många håll inom adeln fanns det ett hat mot Gustav III efter dennes statskupp 1772 och inskränkning av adelns makt. Under vintern 1791-1792 bildades en sammansvärjning inom adeln, vars syfte var att mörda kungen och reformera regeringssättet. Gustav III sköts vid en maskeradbal på operahuset i Stockholm 16 mars 1792 av sammansvärjningens gärningsman Jacob Johan Anckarström. Konungen avled två veckor senare 29 mars 1792 i sviterna av skottskadan, den direkta dödsorsaken var blodförgiftning och lunginflammation.

GUSTAV III (1771-1792)
Gustav III, född 13 jan 1746 i Kungshuset på Riddarholmen i Stockholm, död 29 mars 1792 på Stockholms slott, kung av Sverige 1771-1792. Han var son till Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika.

Gustav såg sig tvungen att enligt ständernas krav gifta sig med Sofia Magdalena av Danmark 1766. Länge behandlade han sin gemål med stor kallsinnighet, men 1775 lyckades man få till ett närmande mellan makarna, och 1778 föddes en tronföljare, Gustav (IV) Adolf. De fick även ett andra barn, Karl Gustav, som dog i späd ålder.

Liksom många andra av 1700-talets kungligheter var Gustav III influerad av de franska upplysningsfilosoferna. Han var väl förtrogen med tidens tänkare och hade som kronprins brevväxlat med bl.a Voltaire. Han var angelägen om att i sin kungagärning förena sin stärkta kungamakt med upplysningens idéer om tolerans och frihet.

På grund av sitt stora kulturintresse kallas han ibland "Teaterkungen". Han kom att instifta bland annat Kungliga Musikaliska Akademien och Svenska Akademien.

Gustav III tar makten med militärens hjälp
Den politiska makten hade skiftat mellan de två partierna, "hattar" och "mössor" under frihetstidens gång. De politiska dispyterna mellan partierna i riksdagen var många, och ofta mycket hårda. Korruptionen var utbredd, likaså maktmissbruket bland politikerna.

När Adolf Fredrik drabbas av slaganfall och dör 12 feb 1771, kan hans son Gustav (III), i den kungliga och politiska turbulensen som råder, med militärens hjälp genomföra en oblodig statskupp 1772 och återinföra det kungliga enväldet i Sverige. Riksrådet fängslades och Sveriges första politiska partier, hattarna och mössorna, upplöstes. Frihetstiden fick därmed ett abrupt slut. Nu inleddes istället den s.k. gustavianska tiden, då makten återigen låg hos kungen.

Politiken
Ekonomin och strafflagstiftningen liberaliserades, där exempelvis dödsstraffet begränsades. Dessutom skapades en begränsad religionsfrihet för katoliker och judar. Ståndsskillnaderna utjämnades och de flesta ämbetena i riket blev öppna även för ofrälse personer.

Hans krig mot Ryssland 1788–1790 slutade utan gränsjusteringar efter det andra slaget vid Svensksund, som blev en stor seger mot den ryska flottan. Segern medförde äntligen ett slut på Rysslands inblandning i svensk politik.

Gustav III betraktade sig själv som en sann tryckfrihetsvän och uppmuntrade publikationer i samhällsnyttiga ämnen, men när oppositionen mot honom växte sig starkare drog han sig inte för att inskränka tryckfriheten. T.ex engagerade han sig i motståndet mot den franska revolutionen och införde en strikt censur av pressen.

Mördas av en adlig sammanslutning
I riksdagen fick kungen stöd av de ofrälse stånden, i förenings- och säkerhetsakten 1789, att kraftigt minska adelns makt mot en ökad kunglig makt som gjorde Gustav III i det närmaste till total envåldshärskare, Detta bidrog till det ökade hatet mot Gustav III (som funnits på många håll inom adeln ända sedan statskuppen 1772). Under vintern 1791–1792 bildades en sammansvärjning inom adeln, vars syfte var att mörda kungen och reformera regeringssättet.

Gustav III sköts vid en maskeradbal på operahuset i Stockholm 16 mars 1792 av sammansvärjningens gärningsman Jacob Johan Anckarström, konungen avled två veckor senare 29 mars 1792 i sviterna av blodförgiftning och lunginflammation.

ERNST NORDIN (1934-)
Ernst Erik Axel Nordin, född 11 mars 1934 i Silje i Selånger, är en svensk skulptör och akvarellist.

Åren 1962–1967 studerade han skulptur vid Konsthögskolan i Stockholm. Hösten 1967 återvände Nordin till Konstfackskolan, nu som lärare fram till 1993, därefter fem år som förste perfekt vid institutionen Färg och form. Efter tiden vid Konstfackskolan blev han universitetslektor i formlära på Kungliga Tekniska Högskolan, en tjänst han innehade fram till pensioneringen 1999.

I början av sin karriär var skulpturerna ofta stora, närmast kolossala i samband med arkitektur, men efterhand gick det över till mer personliga skulpturer för att särskilt under slutet av yrkeslivet inriktas på porträtt- och medaljskulpturer.