Gustav II Adolf (1611-1632). 300-årsminnet av konungens död, 1932.

Kunglig medalj porträtterande "Lejonet från Norden", Sveriges konung Gustav II Adolf, krigarkungen som grundlade Sveriges stormaktstid och som på protestantiska ländernas sida drev bort de tysk-romerska katolikernas arméer från det svenska Östersjöområdet. Stupade i slaget vid Lützen 1632.

Framtagen av stiftelsen Lützenfonden inför 300-årsminnet 1932. Åtsidesporträttet graverat efter Adolf Lindbergs medalj, 300-årsminnet av Gustav II Adolfs födelse 1894, som förlaga. Präglad av firma Sporrong 1932. Brons 27 mm. Vikt 12,5 gram. Kvalitet 01/0. Mycket trevligt exemplar! [Referens: Dz 515, se referensverket Sveriges Kungliga Medaljer, del 1, sid 447].

Åtsida: Kung Gustav II Adolfs högervända bild, med årtalen "1632" och "1932" på vardera sidan.

Frånsida: Gustav Adolfs-kapellet, gravmonumentet och den s.k "Schwedenstein" (Sverigestenen) som restes på platsen där Gustav II Adolf efter slaget hittades ihjälskjuten. På stenen "G A", "1632". Nedtill under motivet "LÜTZEN".

GUSTAV ADOLFS MINNESMÄRKE (Schwedenstein, minnesmonument, minneskapell och museum)
Schwedenstein (Sverigestenen) är en minnessten, belägen strax nordost om staden Lützen i förbundslandet Sachsen-Anhalt i östra Tyskland. Stenen restes till minnet av den svenske kungen Gustav II Adolfs död i Slaget vid Lützen den 6 nov 1632, på den plats där han efter slaget hittades ihjälskjuten.

Den 6 nov 1837 restes ett monument i form av en 10 meter hög järnbaldakin i gotisk stil ovanför stenen, ritat av den vid denna tid ledande preussiske arkitekten Karl Friedrich Schinkel. Baldakinen finansierades genom en insamling bland Tysklands protestanter i samband med 200-årsfesten 1832 till minne av Gustav II Adolfs död. Vid invigningen år 1837 var cirka 30 000 människor på plats.

Redan Axel Oxenstierna hade planer på att utmärka kungens dödsplats med ett minneskapell. Det skulle dock dröja nära tre sekler innan rikskanslerns tanke förverkligades. År 1907 invigdes ett minneskapell intill monumentet, ritat av arkitekten Lars Israel Wahlman och bekostat av den svenske konsuln och filantropen Oscar Ekman och hans fru Maria. Ekmans efterlevande instiftade 1931 Stiftelsen Lützenfonden, en avdelning inom Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet, med uppdraget att underhålla minnesplatsen i Lützen och främja Gustav II Adolfs minne i utlandet.

Hela platsen benämns idag Gustav Adolf Gedenkstätte (Gustav Adolfs minnesmärke) och har numera även ett litet museum, inrymt i en stuga i svensk stil.

GUSTAV II ADOLF (1611-1632)
Gustav II Adolf, född 9 dec 1594, död 6 nov 1632 i slaget vid Lützen, Sveriges kung 1611-1632. Han var son till Karl IX, barnbarn till Gustav Vasa, gift 25 nov 1620 med Maria Eleonora av Brandenburg, och far till drottning Kristina. För eftervärlden är han mest känd som den som grundlade den svenska stormaktstiden som skulle göra Sverige till en av Europas största och ledande nationer under 1600-talet.

Ärvde ett fattigt Sverige i krig
När hans far Karl IX dog 1611 ärvde den 16-årige sonen tronen. Han fick ta över ett fattigt land med en svag armé som var i krig med tre grannländer samtidigt;: Danmark, Polen och Ryssland.

Gustav Adolf var en mycket välbildad man och med Axel Oxenstierna hjälp omformade han landets regering, och med ett flertal innovationer gjordes den svenska armén till Europas mest moderna, vältränade och fruktade. De pågående krigen slutfördes, fred slöts med Danmark och på slagfältet besegrades Polen och Ryssland,

Civil politik
Även om Gustav Adolfs regering präglades av krig, både sådana han ärvt och sådana han själv sökt, var det också en tid av intern utveckling i Sverige.

Såväl den centrala som den lokala förvaltningen fick genom honom den organisation som gjorde den till ett mönster för sin tid och var grundläggande för den organisation som stadgades i 1634 års regeringsform. Skatteväsendet förenklades. Rättsskipningen reformerades genom den nya rättegångsordningen 1614 och upprättandet av Svea hovrätt. Utbildningssäten tillkom. En mångsidig industri blomstrade upp, framför allt bergverksindustrin. De 15 nyanlagda städerna blev hävstänger för en uppblomstrande handel.

Men Gustav II Adolfs regeringstid hade också sina sämre sidor. De mest framträdande är adelns växande övermakt i samhället och det hårda tryck som skattebördor och utskrivningar utövade på befolkningen.

Bakgrunden till Sveriges ingripande i trettioåriga kriget år 1630
Hans mest välkända handling var när Sverige gick in i det trettioåriga kriget, där han ledde de svenska trupperna (på de protestantiska ländernas sida) mot de katolska arméerna under den tysk-romerske kejsaren.

Anledningen var att kriget hade då nått upp till Östersjöns sydkust och hotade därifrån Sverige med omedelbar fara. Det tysk-romerska riket hotade och protestantismens hela existens var i fara, och med den religiösa friheten hotades också den politiska och nationella friheten.

Många såg Gustav II Adolf som en troskämpe för att främja protestantismen, men detta var snarare medlet för att skapa bundsförvanter och kunna driva tillbaka motståndarna från Östersjöområdet. Sverige ville kontrollera Östersjön då landets största inkomster kom just ifrån tull och handel med omvärlden.

Slaget vid Breitenfeld 1631 och Lützen 1632
Fältslagen i Tyskland gick Sveriges väg i slag efter slag, Östersjön var redan säkrad, men framgångarna gav mersmak, bortdrivandet av katolikerna fortsatte och krossade de tysk-romerska arméerna i slaget vid Breitenfeld 7 sept 1631, en av Sveriges största segrar genom tiderna. Han var därmed redo att erövra den kejserliga tronen och bli en av Europas stora ledare, men stupade i strid under det påföljande slaget vid Lützen 6 nov 1632 (men Sverige vinner ändå slaget).

Man kan bara spekulera över hur ett fortsatt krigsscenario hade kunnat sett ut.