Gustav Vasa (1521-1560). Gustav Vasas 400-årsminne på Svenska Flaggans Dag 6 juni 1923.

Kunglig medalj av Erik Lindberg, porträtterande Sveriges konung Gustav Vasa (1523-1560). Till 400-årsminnet av riksbyggaren Gustav Vasa som 6 juni 1523 väljs till kung och grundar den moderna nationalstaten Sverige, och till minne av instiftarna av grundlagarna, 1809 års regeringsform, som skrevs under av kung Karl XIII den 6 juni 1809 och godkändes av samtliga fyra ständer.

Framtagen på uppdrag av föreningen Svenska Flaggans Dag 1923. Graverad av medaljgravör Erik Lindberg (1873-1966), signerad. Präglad vid Kungliga Myntet 1923. Brons 30 x 60,5 mm. Vikt 39,4 gram. Kvalitet 1+/01. [Referens: Dz 30d - Sveriges Kungliga Medaljer del 1, sid 170].

Åtsida: Kung Gustav Vasa i rustning utan hjälm, helfigur i profil från höger. I fältet framför konungens huvud årtalet 1523. På sidorna "GUSTAF ERIKSSON VASA" och "VALD TILL SVERIGES KONUNG". Upptill en ornamenterad slinga, och på vardera sidan om denna vasaättens vapensköld. Till vänster om konungens högra ben en kartusch med gravörens namn "ERIK", "LIND-", "BERG".

Frånsida: I mitten Sveriges lilla riksvapen Tre Kronor inom en eklövskrans. Upptill en vindblåst svensk flagga och texten "SVENSKA", "FLAGGANS", "DAG", "1923". Nedtill texten "RIKSBYGGARENS" "OCH GRUNDLAG", "STIFTARNES", "MINNE", "1523 . 6 JUNI . 1809".

Plaketten delades ut till särskilt förtjänta personer. Alternativt kunde man stödja föreningen med 50 kr, och på så sätt erhålla ett exemplar av plaketten i ett etui. Ett exemplar i guld överlämnades till konung Gustav V.

GUSTAV VASA (1521-1560)
Gustav Eriksson, född 1496, död 1560, vkung av Sverige 1523–1560 (riksföreståndare 1521–1523 under det pågående befrielsekriget från Kristian II "Tyrann"). Fadern Erik Johansson avrättades vid Stockholms blodbad 1520 och modern Cecilia Månsdotter omkom i pesten under fångenskap hos Kristian II.

Han hade 11 barn, Erik (Erik XIV 1560-1568) med Katarina av Sachsen-Lauenburg, och tio andra med Margareta Eriksdotter, däribland Johan (Johan III 1568-1592) och Karl (Karl IX, riksföreståndare 1599–1604, kung 1604–1611).

Gustav Vasa avled den 29 sept 1560 på slottet Tre kronor i Stockholm. Han blev 64 år gammal. Den officiella dödsorsaken var ”Cholera” (men kan eventuellt ha varit en annan tarmsjukdom såsom dysenteri eller tyfus).

SVENSKA FLAGGANS DAG / SVERIGES NATIONALDAG - 6 JUNI
Sveriges nationaldag och svenska flaggans dag firas 6 juni varje år och är en helgdag i Sverige. Tidigare firades 6 juni som Gustafsdagen och Svenska flaggans dag, och det var först 1983 som dagen även fick status som Sveriges nationaldag. Sedan 1996 är nationaldagen en salutdag, och från och med 2005 är nationaldagen även en helgdag.

Nationaldagen firas dels till minne av att Gustav Vasa valdes till Sveriges kung 6 juni 1523, dels till minne av att 1809 års regeringsform skrevs under den 6 juni 1809.

Gustafsdagen - 1893
Tisdagen den 6 juni 1893 hade Skansen avslutning av årets vårfest, och valde att högtidlighålla dagen i nationalistisk anda. I utlysningen framgår att det var minnet av att Gustav Vasa valdes till kung år 1523 samt 1809 års regeringsform (som bägge inträffade den 6 juni) som utgjorde grunden. Firandet skedde på initiativ av Artur Hazelius, Nordiska museets och Skansens grundare. I Skansens årsbok för 1893 skriver Hazelius att "såsom de fosterländska minnenas högtidsdag har på Skansen införts den 6 juni, Gustafsdagen, vilken där har firats och hädanefter kommer att firas såsom svensk nationaldag". Redan året därpå (1894) nämnde Svenska Dagbladet att på Skansen den 6 juni "liksom förlidet år skall firas såsom svensk nationaldag". Det dröjde dock ända till 1983 innan dagen fick formell status som Sveriges nationaldag.

Innan 1893 hade den 6 juni uppmärksammats som Gustafsdagen till minne av att Gustav Vasa valdes till Sveriges kung i Strängnäs och Kalmarunionen därför slutgiltigt upphörde. Kungavalet inträffade den 6 juni 1523. Hertig Karl (den blivande Karl XIII) skrev under den nya 1809 års regeringsform också vid detta datum, 6 juni. Det dröjde dock till 27 juni det året innan de fyra ständerna i riksdagen hade godkänt den och den således trädde i kraft.

Svenska flaggans dag - 1916
Idén till firandet av svenska flaggans dag kom från grosshandlaren Nils Ljunggren under hans tjänstgöring inom landstormen sommaren 1915. Tanken var först att den skulle firas i Stockholm redan hösten 1915 och inkludera festligheter och insamling av pengar till landstormens befälsförening. Ett utomhusfirande på senhösten ansågs inte praktiskt och istället sköts frågan till 1916 och anknöts till 6 juni, det datum då Gustav Vasa 1523 valdes till kung i Strängnäs och 1809 års regeringsform antogs av Karl XIII. Gustaf V stödde förslaget liksom olika offentliga myndigheter, delar av idrottsrörelsen och andra föreningar. Stockholms garnison under ledning av överkommendanten Hugo Jungstedt var också positiva till att delta i firandet 1916.

En särskilt tillsatt kommitté kom fram till ett festprogram som skulle bestå av högtidligheter vid Stockholms stadion och Skansen samt en kvällskonsert för militärorkestrar på Hasselbacken. Den 10 april 1916 bildades den opolitiska "Styrelsen för Svenska Flaggans Dag" med överste Carl Rosenblad som ordförande. Styrelsen bidrog till att festligheter genomfördes i Stockholm och över hundra orter runtom i Sverige 6 juni 1916. I Stockholm hade flaggstänger rests på allmänna platser och banker och en del andra affärsverksamheter stängde redan klockan 12. På ett fullsatt Stockholms stadion närvarade kungahuset och en nybildad "6 juni-kör" framförde "Sveriges flagga", ("Flamma stolt mot dunkla skyar"), en sång som var komponerad för det tillfället av Hugo Alfvén med text av Karl Gustaf Ossian-Nilsson. Den första flaggdagen etablerade ett mönster för firande som förblev detsamma i många decennier och som även började radiosändas 1945. Från och med 1918 delade kungen ut flaggor till olika organisationer i samband med firandet; på så sätt spreds seden att hissa flaggan utanför militära och statliga sammanhang, vilken successivt överfördes också till privatlivet. Flaggstänger började på privat initiativ sättas upp i till exempel villaträdgårdar. I början av 1920-talet infördes den 6 juni klockringning i Stockholms kyrkor följt av morgonbön och nedläggande av en krans vid Gustav Vasas byst framför Riddarhuset.

År 1933 ombildades styrelsen till "Stiftelsen Svenska Flaggans Dag" och fick en rikstäckande organisation. År 1936 inleddes samarbete med landshövdingarna och de lokala kommittéer som red