Karl XIV Johan (1818-1844). Ur Skytteöverstyrelsens regentlängd (1980).

Kunglig medalj (med porträtt av Jacques Jean Barre som förlaga) framtagen av Skytteförbundens Överstyrelse (Skytte ÖS) år 1980, porträtterande Sveriges konung Karl XIV Johan (1818-1844).

Förlaga till porträttbilden av Jacques Jean Barre. Brons 40 mm. Vikt 39,5 gram. Kvalitet 1+/01. [Referens: Dz-. Denna medaljen saknas i referensverket Sveriges Kungliga Medaljer.).

Porträttets förlaga är en medalj graverad av Jacques Jean Barre som avbildar Karl XIV Johan på åtsidan och kronprins Oskar (I) på frånsidan (se Dz 163, del 2 sid 1195 i Sveriges Kungliga Medaljer, eller jämför med de två sista bilderna i denna annons).

SKYTTEFÖRBUNDENS ÖVERSTYRELSE
Skytteförbundens Överstyrelse (Skytte ÖS) är en riksorganisation för den frivilliga (ej militära) skytterörelsen som bildades 1893. Vid bildandet delades alla landskap in i länsvisa skytteförbund, totalt 26 st. Uppdraget var att organisera, förena och stimulera den frivilliga skytterörelsens föreningar som hade växt fram de senaste decennierna. (Det var tanken om ett folkförsvar som fick Viktor Rydberg att år 1860 skriva artiklar i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, dessa artiklar räknas som den tändande gnistan för den svenska skytterörelsen).

Överstyrelsens första rikstäckande tävling den s.k Propagandatävlingen arrangerades första gången 1934. Tävlingen var nationell, men anordnades länsvis på någon av respektive länsförbunds hemmabanor. Resultaten rapporterades sedan in till överstyrelsen som sammanställde den nationella resultatlistan.

Skytteöverstyrelsens kungliga regentlängd
Priserna som delades ut var från början donerade av olika personer och företag. Från 1941 tog man fram speciella plaketter modellerade av konstnärer. Mellan åren 1974-1996 utdelades en egen serie kungliga medaljer, den s.k Skytteöverstyrelsens kungliga regentlängd med samtliga svenska kungar från Carl XVI Gustaf tillbaka till Gustav Vasa.

Man börjar med den nytillträdde kung Carl XVI Gustaf 1974 och går sedan bakåt i tiden, Gustav VI Adolf (utgiven 1975), Gustav V (1976) o.s.v ända tillbaka till Gustav Vasa (1996).

Därefter ärade man prins Bertil med 1997 års medalj för mångårigt ordförandeskap i Skytteförbundens Överstyrelse. Prins Bertil avbildas även på en kompletterande medalj år 1985 då Frivilliga Skytterörelsen firade 125-årsjubileum (första lokala föreningen bildades 1860, Stockholms Frivilliga Skarpskytteförening).

Totalt ingår 23 st medaljer i den kungliga regentlängden (25 st om man räknar med de båda medaljerna på ordföranden prins Bertil).

Att få tag på en del av dessa medaljer är klart görligt, men en komplett regentlängd är nog en livsuppgift.

KARL XIV JOHAN (1818-1844)
Karl XIV Johan, född Jean Bernadotte 26 jan 1763 i Pau, Béarn, Frankrike, död 8 mars 1844 på Stockholms slott, var kung av Sverige och Norge från 1818. Gifte sig 16 aug 1798 i Paris med Désirée Clary, sedermera svensk-norsk drottning under namnet Desideria. I sitt äktenskap ett barn, sonen Oscar (I) som skulle komma att efterträda honom på tronen vid sin död 1844.

I fransk tjänst
Jean Baptist Bernadotte var i de franska revolutionskrigen vid slutet av 1700-talet en mycket framgångsrik fältherre, och steg snabbt i graderna och utnämndes till divisionsgeneral 1794, och kom att understödja Napoleon fram till krigets slut.

Vid kejsardömets upprättande 1804 utnämndes Bernadotte som en av de första till marskalk av Frankrike och blev samma år guvernör över det under året erövrade Hannover.

I de fortsatta Napoleonkrigen trädde Bernadotte åter i tjänst som fältherre 1805-1809. Därefter skulle han just avresa till Rom för att tillträda en befattning som generalguvernör över Kyrkostaten, då förslaget om tronföljarskap i Sverige från tomma intet dök upp.

Den framtida svenske kungen var inte rojalist, utan uttryckte sig 1797: "Som republikan, både av princip och övertygelse, vill jag till min dödsstund bekämpa alla rojalister”.

Karl (XIV) Johan "kuppas" in på den svenska tronen
Kronprinfrågan var turbulent. Karl XIII hade ingen överlevande arvtagare, så han lät först adoptera släktingen Karl August (av Oldenburg), men han avled efter en kort vistelse i Sverige. Istället tvingade regeringen av politiska skäl att adoptera den danske prinsen Kristian August, som emellertid avled av slaganfall. Elaka tungor gör gällande att dessa plötsliga dödsfall inte var helt naturliga (i det senare gick det rykten om förgiftning), utan istället kunnat vara politiskt arrangerade?

Regeringen ville nu ha danske kungens svåger Fredrik Kristian till kronprins, men friherre Cail Otto Mörner lyckades "kuppa" in den franske fältmarskalken Jean Baptiste Bernadotte in i diskussionen. En fransk PR-kampanj inleddes, och när det framhävdes att Bernadotte var fyrfaldig miljonär och hade lovat att anta den protestantiska läran övervägde det slutligen till dennes fördel. Karl XIII tvingades adoptera honom. Ständerna valde Bernadotte till kronprins 21 aug 1810. Han fick namnet Karl efter sin adoptivfar, och Johan (efter Jean, som kom ifrån Johannes döparen).

Stamfader för den nya, och nuvarande, Bernadottska kungaätten
Företrädaren Karl XIII var en oengagerad konung, och sjuklig större delen av sin regentperiod 1809-1818, och fungerade bara som mariettkonung. Karl (XIV) Johan kom i princip att vara den som regerade Sverige redan från 1811.

Vid Karl XIII:s död 1818 kom Jean Baptiste Bernadotte (utan någon egen kunglig börd) att bli Sveriges konung Karl XIV Johan, och bli stamfar för den nya (och nuvarande) Bernadottska kungaätten.

Politik
Karl XIV Johan visade snabbt intresse för tanken att stärka Sverige och lyckades 1814 införliva Norge. Att försöka återerövra Finland från Ryssland, som mångs förväntade sig, såg han som för riskabelt. Skyddad av "naturliga gränser" på alla sidor skulle Sverige-Norge kunna undgå att mot sin vilja dras in i kontinentens strider. Under sin återstående tid som kronprins och kung förde han en så fredlig politik att Sverige vid hans död aldrig tidigare åtnjutit en så lång fredsperiod.

De sista åren
1843 firade den 80-åriga monarken sitt 25-årsjubileum som kung, och fick mottaga varma tacksamhetsbevis för hans regering och utveckling på olika områden; en låg statsskuld, nya samfärdsmedel i form av kanaler (Göta kanal m.fl.) och vägar, ett nyupprättat lantförsvar, starkt växande jordbruk, fördubblad industri, ett återupprättat bank- och myntväsen, minskade skatter, mångdubblade tullinkomster, folkskoleväsendets grundläggning etc.

Karl Johan drabba