Karl X Gustav (1654-1660). Ur Skytteöverstyrelsens regentlängd (1989).

Kunglig medalj (med porträtt av Johann Georg Breuer som förlaga) framtagen av Skytteförbundens Överstyrelse (Skytte ÖS) år 1989, porträtterande Sveriges konung Karl X Gustav (1654-1660).

Förlaga till porträttbilden av Johann Georg Breuer. Brons 40 mm. Vikt 35,2 gram. Kvalitet 1+. [Referens: Dz-. Denna medaljen saknas i referensverket Sveriges Kungliga Medaljer.).

Porträttets förlaga är en medalj graverad av Johann Georg Breuer med anledning av "Konungens tåg med Svenska hären på isen över Stora Bält från Fyn till Själland i februari 1658" (se Dz 37, del 1 sid 585 i Sveriges Kungliga Medaljer, eller jämför med de två sista bilderna i denna annons).

SKYTTEFÖRBUNDENS ÖVERSTYRELSE
Skytteförbundens Överstyrelse (Skytte ÖS) är en riksorganisation för den frivilliga (ej militära) skytterörelsen som bildades 1893. Vid bildandet delades alla landskap in i länsvisa skytteförbund, totalt 26 st. Uppdraget var att organisera, förena och stimulera den frivilliga skytterörelsens föreningar som hade växt fram de senaste decennierna. (Det var tanken om ett folkförsvar som fick Viktor Rydberg att år 1860 skriva artiklar i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, dessa artiklar räknas som den tändande gnistan för den svenska skytterörelsen).

Överstyrelsens första rikstäckande tävling den s.k Propagandatävlingen arrangerades första gången 1934. Tävlingen var nationell, men anordnades länsvis på någon av respektive länsförbunds hemmabanor. Resultaten rapporterades sedan in till överstyrelsen som sammanställde den nationella resultatlistan.

Skytteöverstyrelsens kungliga regentlängd
Priserna som delades ut var från början donerade av olika personer och företag. Från 1941 tog man fram speciella plaketter modellerade av konstnärer. Mellan åren 1974-1996 utdelades en egen serie kungliga medaljer, den s.k Skytteöverstyrelsens kungliga regentlängd med samtliga svenska kungar från Carl XVI Gustaf tillbaka till Gustav Vasa.

Man börjar med den nytillträdde kung Carl XVI Gustaf 1974 och går sedan bakåt i tiden, Gustav VI Adolf (utgiven 1975), Gustav V (1976) o.s.v ända tillbaka till Gustav Vasa (1996).

Därefter ärade man prins Bertil med 1997 års medalj för mångårigt ordförandeskap i Skytteförbundens Överstyrelse. Prins Bertil avbildas även på en kompletterande medalj år 1985 då Frivilliga Skytterörelsen firade 125-årsjubileum (första lokala föreningen bildades 1860, Stockholms Frivilliga Skarpskytteförening).

Totalt ingår 23 st medaljer i den kungliga regentlängden (25 st om man räknar med de båda medaljerna på ordföranden prins Bertil).

Att få tag på en del av dessa medaljer är klart görligt, men en komplett regentlängd är nog en livsuppgift.

KARL X GUSTAV (1654-1660)
Karl X Gustav, född 8 nov 1622 på Nyköpingshus, död 13 feb 1660 i Göteborg, kung av Sverige 1654-1660. Hans korta tid som svensk kung präglades av krig, och han tillbringade större delen av sin regeringstid som ledare av den svenska armén i Polen, Tyskland och Danmark. Armén var mycket framgångsrik och fälttåget över Stora Bält 1658, som ledde till freden i Roskilde 26 feb 1658 är en av Sveriges största krigsframgångar någonsin.

Karl Gustav var son till pfalzgreven Johan Kasimir och prinsessan Katarina av Sverige (dotter till Karl IX) som under trettioåriga kriget flyttat till Sverige.

Efter några framgångsrika år med svenska hären utomlands friade han till sin halvkusin drottning Kristina, men hon avböjde. Kristina hade ändå ett gott öga till Karl Gustav och lyckades år 1649, trots högadelns motstånd, utse sin halvkusin till tronföljare. När Kristina abdikerade den 6 juni 1654 kröntes Karl X Gustav som kung samma dag.

Karl X Gustav gifte sig 24 okt 1654 med Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp och grundlade därmed den pfalziska grenen som svensk kungaätt och var den förste kungen under den karolinska trekungaeran (Karl X Gustav, Karl XI och Karl XII).

Tågen över Bält
Svenska armén var fullt sysselsatt med kriget i Polen, Danmark såg då sin chans och förklarade Sverige krig i juni 1657. Karl X Gustav gjorde då en plötslig vändning – han drog sig ur det pågående kriget i Polen och vände sig istället mot Danmark. Under hösten 1657 erövrades Jylland och i början av 1658 följde de riskfyllda tågen (isövergångarna) över Lilla och Stora Bält.

Karl X Gustavs vågspel och djärva anfallstaktik slutade med ett katastrofalt nederlag för Danmark, och detta ledde till den för Sverige mycket gynnsamma freden i Roskilde den 26 feb 1658.

Den sista tiden
Karl X Gustav återkom till Sverige på julafton 1659. Hälsotillståndet hade länge varit dåligt, och den ständigt tilltagande fettman väldigt oroande. I januari 1660 insjuknade kungen i influensa som övergick i lunginflammation.

Söndagen 12 feb blev han allt svagare med häftig feber och andningssvårigheter, och hans testamente sattes upp. Kungen tog farväl av sina närmaste, sin gemål, sin son och de närmaste vännerna. Sitt testamente förmådde han inte underteckna helt, endast bokstäverna Car kom med. Kungen avled natten till 13 feb 1660.

Efterspel - Sveriges naturliga gränser
Karl X Gustav dog vid en tidpunkt då Sverige, på grund av hans politik, hotades på flera sätt. Hans drömmar att utöka den svenska stormakten över Polens östersjöländer eller över de danska öarna hade strandat. Men det var å andra sidan även på grund av detta som hans sons förmyndare, när de avvecklade de stora krigen, kunde behålla de sydvästra landskapen åt Sverige. Därmed kom Karl X Gustav att ge, vad han själv egentligen inte avsett, "naturliga gränser" åt det egentliga Sverige.