Gustav Vasa (1521-1560). Västmanlands fänikor (regemente) upplöst 1927.

Minnesmedalj över Kungliga Västmanlands regemente med ursprung från Gustav Vasas (1523-1560) fänikor (kungens militärtrupp) från 1500-talet. Medaljen utgiven i samband med regementets upplösning 1927.

Formgiven av konstnär Helge Werner (1883-1953), signerad. Brons 51 mm. Vikt 60,3 gram. [Referens: Dz -. Saknas i referensverket Sveriges Kungliga Medaljer].

Åtsida: Gustav Vasas krönta namnchiffer "GI". Text "VÄSTMANLANDS FÄNIKOR VARER SVENSKE" Nedtill till höger konstnärens signatur "Helge Werner".

Frånsida: Carl XII:s namnchiffer "CXII", kalk (nattvardsbägare) från vilken utgår strålar. (Före ett slag drack man ofta "kalk" för att förena oc ingjuta mod i manskapet). Text "KUNGL. VÄSTMANLANDS REGEMENTE UPPLÖST 1927", "SVENSKE STÅN BUSSAR STÅN! SVENSKE" (Ordet "bussar" är ett ålderdomligt ord för "soldater").

KUNGLIGA VÄSTMANLANDS REGEMENTE
Ursprung från Gustav Vasa (1523-1560)
Kungliga Västmanlands regemente har sitt ursprung från när Gustav Vasa var kung på 1500-talet.

I Västmanland och i några andra kringliggande landskap fanns mycket tidigt en slags militär organisation, så kallade fänikor, som Gustav Vasa hade låtit uppsätta. Dessa fänikor kan anses utgöra den grund på vilken senare våra regementen kom att byggas..

Ett ”munsterregister” från år 1559 visar att inom Västmanland fanns en sådan enhet omfattande ca 500 man. Upptecknad finns i hävderna ”Långe Bengts” fänika som konstaterats år 1555 kämpat mot ryssarna vid Viborg och år 1565 deltagit i stormningen av Varberg samt slaget vid Axtorna (i närheten av Ullared).

Organiserat av Gustav II Adolf (1611-1632)
Senare, under kung Gustaf II Adolfs (1611-1632) regering föddes det egentliga Kungl. Westmanlands regemente. Före 1623 finns två Västmanlandskompanier uppsatta men detta år börjar regementets planenliga uppsättande, troligen på ett förslag av Axel Oxenstierna, som upptog ett antal storregementen. Enligt detta förslag skulle Västmanlandskompanierna ingå i Upplands storregemente. Tre år senare, 1628, frigjordes Västmanlands regemente från storregementet och blev självständigt. Åren 1626-1648 när regementet deltog i krigen i Polska Preussen och i 30-åriga kriget vistades stora delar av regementet så gott som oavbrutet på tysk mark.

Nedbrutet av Karl XII (1697-1718)
I Karl XII:s ödesdigra krig mot Ryssland i mars år 1700 deltog omkring tusen västmanländska soldater, de flesta var enkla bondsöner. Många av dem skulle aldrig återvända hem. Regementet krympte och krympte fram till det sista slaget vid Poltava i det junivarma Ukraina år 1709. Där ställdes den svenska armén mot tsar Peter den stores betydligt större styrkor. Västmanlands regemente ingick i den flank som först bröt samman. Den svenska armén led sitt största nederlag någonsin, i ett av världshistoriens blodigaste slag. Av de närmare 20 000 svenska soldater som deltog stupade nästan 7 000. Var tredje soldat som gick ut i strid dödades, 3 000 togs till fånga. Det var Sveriges största militära katastrof någonsin. Omkring 200 av de stupade var från Västmanlands regemente.
Några dagar senare kapitulerade den svenska armén vid Perevolotjna och ytterligare 20 000 svenska soldater gick i rysk fångenskap. Av krigsfångarna var 300 från Västmanlands regemente. En del av dem sändes till straffarbete i Sibirien, andra tvingades bygga upp den nya huvudstaden St Petersburg.

Upplöst av ett försvarsbeslut 1927
Enligt försvarsbeslutet 1925, om hur det svenska försvaret skulle utformas kommande år, togs beslut att avveckla Västmanlands regemente och och upplösas efter 1927 års repetitionsövningar. Den 31 dec 1927 halades fanan på regementet för sista gången och regementet var avvecklat.

(Den 1 juli 1994 sattes Västmanlands regemente tillfälligt upp på nytt, då som försvarsområdesstab med depå i Västerås. Detta skedde i samband med att försvarsområdesstaben vid Upplands regemente (S 1/Fo 47/48) delades upp i Upplands försvarsområde (Fo 47) och Västmanlands försvarsområde (Fo 48). Men genom ett nytt försvarsbeslut 1996 kom regementet återigen att avvecklas den 29 aug 1997).