Det hände på Kungsholmen
Ivan Oljelund

Folket i bilds förlag 1957. Mjuk pärm 270 sidor.
Läst, men i gott skick. Något gulnad och omslaget är lätt skavt i kanterna.

Ivan Oljelund har skrivit en imponerande rad romaner, noveller och skådespel. Han tillhörde den radikala och röda ungdom som samlades kring den numera legendariske Hinke Bergegren. Oljelund redigerade Brand 1916-18. 1 de flesta av hans böcker tar tidens tankar och de eviga idéerna livtag med varandra, historien och nuet korsar varandras vägar, politiken och kärleken driver sitt spel. Men han är också en författare med stor kärlek till och trygg förankring i den svenska verkligheten.

Det hände på Kungsholmen är den roman som inleder andra andningen i Oljelunds för-fattarskap, den återuppblomstring och förnyelse som inträder vid femtiotalets början. Han återvänder här på nytt till barndomsmiljön och det är en mognad och förfaren konstnär som gör det. Han berättar om den begåvade och särpräglade typografen Kjell Häger och hans mörkögda, livshungriga och vackra men i grunden så hjälplösa hustru Livia. Man läser gripen, förvånad och slutligen djupt upprörd och skakad om familjens tragedi, om en tid och om interiörer som förefaller oss otroliga. Oljelunds berättarkonst har aldrig nått högre än i några av dessa avsnitt.

Familjens historia omsvepes av en förtjusande och sällsynt charmfull skildring av flanörernas, Strindbergs och den unge Brantings Stockholm. Kungsholmen är ännu en lövrik och solig idyll, där de båda bröderna lever ett härligt sommarliv. Och där är familjeutflykter i det gröna, gårdsfester om höstarna, poliser i pickelhuvor, hästdragna spårvagnar, båtar och bryggor en stad som ännu andas lugnt. Det hände på Kungsholmens är en bok som på ett lyckligt sätt förenar den vemodiga förälskelsen i en fjärran tid och stad med den sanningsenliga insikten i hur det också såg ut under ytan och bakom fasaden, ett mästerstycke av leende och allvarsam berättarkonst. En svensk roman av det slag man alltid ska återvända till.