Stockholms Skytteförbund. Av Erik Lindberg (1910).

Förtjänstmedalj graverad för Stockholms Skytteförbund (bildat 1893).

Graverad av Erik Lindberg (1873-1966) år 1910, signerad på båda sidor. I efterhand instansat årtal "1963" på frånsidan. Brons 31 mm. Vikt 13,1 gram.

Åtsida: En kvinna framräcker ett gevär, i vänstra handen en krans. Bakom henne svajar en fana. Till vänster "FÖR", "FOSTER-", "LANDET" på tre rader. Till höger gravörsignaturen "EL." i monogramform, och därunder "1910".

Frånsida: Nedtill på en plint en fana och en av lager omgiven sköld med lilla riksvapnet Tre Kronor. Omskrift "STOCKHOLMS SKYTTEFÖRBUND". Nedtill till vänster Erik Lindbergs gravörsignatur.

Stockholms Skytteförbund (bildat 1893) och Stockholms Läns Skytteförbund (bildat 1903)
Stockholms Skytteförbund bildades i Stockholm 29 aug 1893 och omfattade skytteföreningar i staden och angränsande kommuner.

Efter uppdelning av Upplands Skytteförbund i Stockholms Läns Skytteförbund och Uppsala Läns Skytteförbund 16 aug 1903 beslöt man 19 april 1904 att Stockholms Skytteförbund endast skulle omfatta skytteföreningar inom själva staden.

Förste ordförande var O. F. Taube 1893—95, och därefter Z. Rudbeck 1896—97, B. Tollstén 1898—1906, J. L. A. Falkman 1907—09, Harald Sohlman 1910—27, G. Lindström 1928, H. Elmquist 1929-32, T. Nothin 1933—43, och E. Björk 1944-.

LÄNSFÖRBUNDENS FÖRSTA SKYTTEMEDALJER (1894-1906)
Skytteförbundens Överstyrelse (Skytte ÖS) är en riksorganisation för den frivilliga (ej militära) skytterörelsen som bildades 1893. Vid bildandet delades alla landskap in i länsvisa skytteförbund, totalt 26 st. Uppdraget var att förena och stimulera den frivilliga skytterörelsen. I samband med detta uppmanades länsförbunden att ta fram egna belöningsmedaljer för att sporra och premiera duktiga skyttar inom länet.

Åren 1894-1906 lät samtliga dessa länsförbund ta fram sina första skyttemedaljer. Göteborgs & Bohus läns skytteförbund var först med att dela ut medaljer (februari 1894). Därefter följde övriga länsförbund, sist ut med en egen medalj var Södermanlands skytteförbund (början av 1906). Dessa ursprungliga medaljer kom att användas som prismedaljer inom respektive länsförbund en bit in på 1900-talet. I en del fall har man haft behov av att prägla fler medaljer, oftast gjordes detta med den ursprungliga gravörens präglingsstampar. I andra fall har man senare tagit fram medaljer med nya motiv (av andra gravörer).

I artikeln Ett och annat om våra skyttemedaljer ur Svensk Skyttetidskrift 1905 nr 49 (av redaktör Martin Andersson) beskriver och avbildar Andersson samtliga dessa 26 ursprungliga medaljer från skytteförbunden. Av artikeln framgår även matnyttig information om t.ex vem som har graverat respektive medalj. (Mycket intressant läsning om man vill få ihop en komplett samling av denna tidiga medaljserie).

ERIK LINDBERG (1873-1966)
Johan Erik Lindberg, född 31 dec 1873 i Stockholm, död 28 sept 1966, var en svensk medaljgravör.

Efter mogenhetsexamen studerade Erik Lindberg vid Konstakademin 1893–1897 och vid sin far Adolf Lindbergs ateljé 1892–1899. Han fick i Paris undervisning av Jules-Clément Chaplain och Paulin Tasset 1899–1902. Han företog även en studieresa till Italien. 1902 gifte han sig med Johanna Dagmar Maria Treffenberg. Från 1903 och 1917 utförde han Svenska akademiens och Kungliga Vetenskapsakademiens årliga minnespenningar.

Lindberg var gravör vid Kungliga Myntet 1916–1944. Under denna tid utförde han merparten av de svenska mynten och medaljerna. Vid Konstakademin var han professor från 1930.

I Erik Lindbergs tidigaste verk kan man se hur han influerades av Chaplain och sin fars monumentala stil i fråga om porträttkonst. Han blev känd i samband med att han utförde de tre svenska nobelmedaljerna 1901.