Stockholms Skytteförbund. Av Sven Kulle (ca 1900).

Mycket trevligt utförd belöningsmedalj graverad för Stockholms Skytteförbund (bildat 1893).

Graverad av Sven Kulle (1860-1945) omkring år 1900, signerad på båda sidor. Präglad med Kulles originalstampar 1936. Randskrift "BRONS 1936". Brons 34 mm. Vikt 15,4 gram.

Stockholms Skytteförbund (bildat 1893) och Stockholms Läns Skytteförbund (bildat 1903)
Stockholms Skytteförbund bildades i Stockholm 29 aug 1893 och omfattade skytteföreningar i staden och angränsande kommuner.

Efter uppdelning av Upplands Skytteförbund i Stockholms Läns Skytteförbund och Uppsala Läns Skytteförbund 16 aug 1903 beslöt man 19 april 1904 att Stockholms Skytteförbund endast skulle omfatta skytteföreningar inom själva staden.

Förste ordförande var O. F. Taube 1893—95, och därefter Z. Rudbeck 1896—97, B. Tollstén 1898—1906, J. L. A. Falkman 1907—09, Harald Sohlman 1910—27, G. Lindström 1928, H. Elmquist 1929-32, T. Nothin 1933—43, och E. Björk 1944-.

LÄNSFÖRBUNDENS FÖRSTA SKYTTEMEDALJER (1894-1906)
Skytteförbundens Överstyrelse (Skytte ÖS) är en riksorganisation för den frivilliga (ej militära) skytterörelsen som bildades 1893. Vid bildandet delades alla landskap in i länsvisa skytteförbund, totalt 26 st. Uppdraget var att förena och stimulera den frivilliga skytterörelsen. I samband med detta uppmanades länsförbunden att ta fram egna belöningsmedaljer för att sporra och premiera duktiga skyttar inom länet.

Åren 1894-1906 lät samtliga dessa länsförbund ta fram sina första skyttemedaljer. Göteborgs & Bohus läns skytteförbund var först med att dela ut medaljer (februari 1894). Därefter följde övriga länsförbund, sist ut med en egen medalj var Södermanlands skytteförbund (början av 1906). Dessa ursprungliga medaljer kom att användas som prismedaljer inom respektive länsförbund en bit in på 1900-talet. I en del fall har man haft behov av att prägla fler medaljer, oftast gjordes detta med den ursprungliga gravörens präglingsstampar. I andra fall har man senare tagit fram medaljer med nya motiv (av andra gravörer).

I artikeln Ett och annat om våra skyttemedaljer ur Svensk Skyttetidskrift 1905 nr 49 (av redaktör Martin Andersson) beskriver och avbildar Andersson samtliga dessa 26 ursprungliga medaljer från skytteförbunden. Av artikeln framgår även matnyttig information om t.ex vem som har graverat respektive medalj. (Mycket intressant läsning om man vill få ihop en komplett samling av denna tidiga medaljserie).

SVEN KULLE (1860-1945)
Sven Servatius Kulle, född 13 maj 1860 i Lund, död 6 feb 1945 i Stockholm, var en svensk medaljgravör och myntgravör.

Kulle lärde sig gravöryrket av Adolf Lindberg 1876–1887 medan han arbetade i Lindbergs ateljé. Han bedrev studier vid Konstakademiens principskola 1876–1878. Efter att han tillägnat sig yrkeskunnighet förmedlade Lindberg en anställning för Kulle vid Paulin Tassets ateljé i Paris, där han även fick möjlighet att studera vid École Nationale des Arts Décoratifs. Han inrättade en egen ateljé i Paris 1891 där bland annat Svante Nilsson var anställd. Han återvände till Sverige 1901 och startade en ateljé där han bland annat skapade mynt för Monaco, Abessinien och Guatemala.

Bland hans mest kända medaljer finns Lunds universitets 250-årsjubileum och ett medaljporträtt av Edvard Brändström. Han har även utfört medaljporträtt av bland andra Otto Samson, Hjalmar Wallgren och Johan Casimir de la Gardie. Bland andra kända verk av Kulle märks Oskar II:s jubileumsmedalj 1898, en porträttmedalj över Pontus Fürstenberg med maka samt medaljen över 250-årsminnet av freden i Roskilde 1658-1908 (Karl X Gustav).