Ordenstecken. Godtemplarorden (grundad 1879), ca 1880.

Godtemplarorden instiftades i Sverige den 5 november 1879 på initiativ av baptistpredikanten Olof Bergström.

Brons 25 mm. Vikt 9,2 gram.

GODTEMPLARORDEN (grundad 1879)
Godtemplarordens ursprung kommer ifrån USA där Leverett E. Coon, T L James och James Newton Backus 1852 grundade Independant Order of Good Templars (IOGT).

Orden infördes till Sverige (Göteborg) genom baptistpredikanten Olof Bergström och konstituerade sig den 5 november 1879 som svenska Indepentant Order of Good Templars, i dagligt tal kallad Godtemplarorden. Godtemplarorden styrdes av en Ordenschef och hade 3 grader. Valspråket blev "Nykterhet, Tro, hopp och kärlek".

Under mötena bars regalier och ordenstecken i form av bröstband eller halsomhängen.

Historik
Den 5 november 1879 bildade några nykterhetsvänner i Göteborg en helt ny typ av nykterhetsförening. Under baptistpredikanten Olof Bergströms ledning konstituerade sig den första svenska logen nr 1 Klippan av International Order of Good Templars, IOGT. Den hade i början ett 40-tal medlemmar. Olof Bergström hade kommit i kontakt med godtemplarorden i England och USA, där den etablerades på 1850-talet. Rörelsens program var till skillnad från den wieselgrenska helt absolutistiskt, det vill säga att var och en skulle avhålla sig från rusdrycker, även öl och vin, och den hade en stark religiös underton som stod väckelserörelsen nära. Från Göteborg gav sig Olof Bergström ut på agitationsresor över hela landet för att bilda fler loger.

Till skillnad från den tidigare nykterhetsrörelsen dominerades godtemplarrörelsen av ett socialt mellanskikt, hantverkare, småföretagare, arbetare och bönder. Den blev på så sätt bredare och mer folkligt förankrad och en stor del av den något senare framväxande arbetarrörelsens föregångsmän rekryterades från godtemplarrörelsens led.

Till en början var mötena högtidliga, hade en religiös prägel och utmärkte sig för stor noggrannhet i det rituella arbetet. Följandet av ritualen, där arbetsordning och ceremonier fanns förestavade, underlättade också tjänstemännens framträdande inför logemedlemmarna. Logens tjänstemän ledde mötena. De valdes kvartalsvis, vilket möjliggjorde för flertalet medlemmar att väljas. Man eftersträvade också rotation på ämbetena, så att så många som möjligt skulle få lära sig mötesteknik. Detta var en viktig skola för demokratin och kvinnor kunde väljas till alla ämbeten, långt innan kvinnorna fick rösträtt i riksdagsvalen.

En särskild dignitet vilade över intagningsceremonin. Under det första skedet förekom intagningar vid nästan varje möte, senare vid särskilda intagningsmöten. Under välkomstsång infördes kandidaterna i logerummet. Med högra handen på hjärtat avlades nykterhetslöftet och omslutna av logemedlemmarna i ring hand i hand blev de upptagna i syskonkedjan. Förutom det ritualenliga arbetet fanns punkten dagens program på dagordningen. Mycket teater, musik och sång förekom. Ett annat viktigt inslag var diskussioner med avsikt att öva medlemmarna att tala offentligt och argumentera för att föra nykterhetsarbetet framåt. Det var dock inte endast nykterhetsfrågor som dryftades, utan ofta filosofiska, etiska och politiska ämnen.

Påven Leo XIII utfärdade 1883 ett förbud för katoliker att beträda godtemplarnas sammankomster eftersom han felaktigt antog att godtemplarna var sammanhörande med frimureri. Sant är dock att man lånat flitigt ur frimurarnas ritual och organisation.