Oskar I (1844-1859). Ur Skytteöverstyrelsens regentlängd (1979).

Kunglig medalj (med porträttförlaga av Ludvig Persson Lundgren) framtagen av Skytteförbundens Överstyrelse (Skytte ÖS) år 1979, porträtterande Sveriges konung Oskar I (1844-1859).

Förlaga till porträttbilden av medaljgravör Ludvig Persson Lundgren (ca 1850). Brons 40 mm. Vikt 39,2 gram. Kvalitet 1+/01. [Referens: Dz-. Denna medaljen saknas i referensverket Sveriges Kungliga Medaljer.).

Åtsida: Konung Oskar I:s högervända porträtt. Som omskrift "OSCAR I SVERIGES KONUNG", "1844-1859".

Frånsida: Skytteförbundets Överstyrelses emblem. Som omskrift "SKYTTE ÖS RIKSPROPAGANDA", "1979".

Porträttets förlaga härstammar från medaljer präglade av Ludvig Persson Lundgren omkring år 1850 (se t.ex Dz 110, del 2 sid 1259 i Sveriges Kungliga Medaljer).

SKYTTEFÖRBUNDENS ÖVERSTYRELSE
Skytteförbundens Överstyrelse (Skytte ÖS) är en riksorganisation för den frivilliga (ej militära) skytterörelsen som bildades 1893. Vid bildandet delades alla landskap in i länsvisa skytteförbund, totalt 26 st. Uppdraget var att organisera, förena och stimulera den frivilliga skytterörelsens föreningar som hade växt fram de senaste decennierna. (Det var tanken om ett folkförsvar som fick Viktor Rydberg att år 1860 skriva artiklar i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, dessa artiklar räknas som den tändande gnistan för den svenska skytterörelsen).

Överstyrelsens första rikstäckande tävling den s.k Propagandatävlingen arrangerades första gången 1934. Tävlingen var nationell, men anordnades länsvis på någon av respektive länsförbunds hemmabanor. Resultaten rapporterades sedan in till överstyrelsen som sammanställde den nationella resultatlistan.

Skytteöverstyrelsens kungliga regentlängd
Priserna som delades ut var från början donerade av olika personer och företag. Från 1941 tog man fram speciella plaketter modellerade av konstnärer. Mellan åren 1974-1996 utdelades en egen serie kungliga medaljer, den s.k Skytteöverstyrelsens kungliga regentlängd med samtliga svenska kungar från Carl XVI Gustaf tillbaka till Gustav Vasa.

Man börjar med den nytillträdde kung Carl XVI Gustaf 1974 och går sedan bakåt i tiden, Gustav VI Adolf (utgiven 1975), Gustav V (1976) o.s.v ända tillbaka till Gustav Vasa (1996).

Därefter ärade man prins Bertil med 1997 års medalj för mångårigt ordförandeskap i Skytteförbundens Överstyrelse. Prins Bertil avbildas även på en kompletterande medalj år 1985 då Frivilliga Skytterörelsen firade 125-årsjubileum (första lokala föreningen bildades 1860, Stockholms Frivilliga Skarpskytteförening).

Totalt ingår 23 st medaljer i den kungliga regentlängden (25 st om man räknar med de båda medaljerna på ordföranden prins Bertil).

Att få tag på en del av dessa medaljer är klart görligt, men en komplett regentlängd är nog en livsuppgift.

OSKAR I (1844-1859)
Oskar I, född 4 juli 1799 i Paris, död 8 juli 1859 på Stockholms slott, var kung av Sverige och Norge 1844-1859. Son till dåvarande krigsministern i Frankrike, generalen Jean Baptiste Jules Bernadotte (sedermera kung Karl XIV Johan) och Bernhardine Eugénie Désirée Clary (sedermera drottning Desideria). Gift 1823 med Josefina av Leuchtenberg, fem barn inom äktenskapet, varavtvå blivande konungar; Karl XV (1859–1872) och Oskar II (1872–1907).

Efter faderns, Karl XIV Johans död 1844, övertog han styrelsen av landet. Som kung blev han inte så liberal som oppositionen hade föreställt sig och efter 1848-års politiska oroligheter blev han i det närmaste konservativ.

Oskar I:s förhoppningar om att den svensk-norska unionen skulle uppfattas som ett enda rike hade omintetgjorts. Mot slutet av sin regering lär han ha klagat över att unionen var olycklig, och för framtiden inte kunde bli annat.

Oskar I:s hälsa hade aldrig varit stark och förvärrades under 1850-talet efter ett flertal sjukdomar. 1857 drabbades han av hjärntumör vilket efterhand övergick i en fullständig förlamning. Regeringen övertogs av kronprins Karl (XV) 25 sept 1857 efter att representanter för båda rikena hade godkänt överlämnandet. Oscar I avled på Stockholms slott den 8 juli 1859, fyra dagar efter sin 60-årsdag.