Karl XIII (1809-1818). Ur Skytteöverstyrelsens regentlängd (1981).

Kunglig medalj, efter förlaga av Lars Grandels medaljporträtt (ca år 1815), framtagen av Skytteförbundens Överstyrelse (Skytte ÖS) år 1981, porträtterande Sveriges konung Karl XIII (1809-1818).

Förlaga till porträttbilden av svenska medaljgravören Lars Grandels (1750-1836) medaljporträtt från omkring år 1815. Brons 39 mm. Vikt 36,3 gram. Kvalitet 1+/01. [Referens: Dz-. Denna medaljen saknas i referensverket Sveriges Kungliga Medaljer.].

SKYTTEFÖRBUNDENS ÖVERSTYRELSE
Skytteförbundens Överstyrelse (Skytte ÖS) är en riksorganisation för den frivilliga (ej militära) skytterörelsen som bildades 1893. Vid bildandet delades alla landskap in i länsvisa skytteförbund, totalt 26 st. Uppdraget var att organisera, förena och stimulera den frivilliga skytterörelsens föreningar som hade växt fram de senaste decennierna. (Det var tanken om ett folkförsvar som fick Viktor Rydberg att år 1860 skriva artiklar i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, dessa artiklar räknas som den tändande gnistan för den svenska skytterörelsen).

Överstyrelsens första rikstäckande tävling den s.k Propagandatävlingen arrangerades första gången 1934. Tävlingen var nationell, men anordnades länsvis på någon av respektive länsförbunds hemmabanor. Resultaten rapporterades sedan in till överstyrelsen som sammanställde den nationella resultatlistan.

Skytteöverstyrelsens kungliga regentlängd
Priserna som delades ut var från början donerade av olika personer och företag. Från 1941 tog man fram speciella plaketter modellerade av konstnärer. Mellan åren 1974-1996 utdelades en egen serie kungliga medaljer, den s.k Skytteöverstyrelsens kungliga regentlängd med samtliga svenska kungar från Carl XVI Gustaf tillbaka till Gustav Vasa.

Man börjar med den nytillträdde kung Carl XVI Gustaf 1974 och går sedan bakåt i tiden, Gustav VI Adolf (utgiven 1975), Gustav V (1976) o.s.v ända tillbaka till Gustav Vasa (1996).

Därefter ärade man prins Bertil med 1997 års medalj för mångårigt ordförandeskap i Skytteförbundens Överstyrelse. Prins Bertil avbildas även på en kompletterande medalj år 1985 då Frivilliga Skytterörelsen firade 125-årsjubileum (första lokala föreningen bildades 1860, Stockholms Frivilliga Skarpskytteförening).

Totalt ingår 23 st medaljer i den kungliga regentlängden (25 st om man räknar med de båda medaljerna på ordföranden prins Bertil).

Att få tag på en del av dessa medaljer är klart görligt, men en komplett regentlängd är nog en livsuppgift.

KARL XIII (1809-1818)
Karl XIII, innan trontillträdet känd som Hertig Karl, född 26 sept 1748 i Kungshuset, Riddarholmen i Stockholm, död 5 feb 1818 på Stockholms slott, var konung av Sverige från 1809 och Norge från 1814 till sin död. Han var även hertig av Södermanland.

Karl XIII var son till kung Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika, bror till Gustav III och kusin till Katarina II av Ryssland. Han gifte sig 7 juli 1774 med sin kusin Hedvig Elisabet Charlotta av Holstein-Gottorp. Paret fick bara ett barn, Karl Adolf, men han dog efter bara en vecka.

Företrädaren Gustav IV Adolf avsätts i en statskupp
Missnöjet mot företrädaren Gustav IV Adolfs politik hade ökat under flera år, och efter ett kostsamt och misslyckat krig mot Ryssland där hela östra rikshalvan (Finland) förlorades avsattes kungen i en statskupp 10 maj 1809. Hela kungafamiljen utvisades ur landet och måste lova att aldrig någonsin beträda Sveriges jord igen. Även den tioårige kronprinsen förklarades "vara den svenska kronan för all framtid förlustig".

Hertig Karl tillträder som konung Karl XIII 1809
Hertig Karl (Gustav IV Adolfs farbror) tillträdde som konung Karl XIII efter Gustav IV Adolfs avsättning 1809. (Tidigare hade hertig Karl varit förmyndarregent för sin omyndige brorson Gustav IV Adolf åren 1792-96, men då i princip överlåtit makten till sin gunstling Gustaf Adolf Reuterholm tills brorsonen belv myndig 1796).

Kronprinsfrågan
Karls ende son inom äktenskapet, Karl Adolf, hde tidigare dött i späd ålder, så när Karl XIII uppsteg på tronen 1809 saknade han tronarvingar.

Den barnlöse kungen adopterade därför först släktingen prins Karl August, också av huset Oldenburg, men efter en kort tids vistelse i Sverige avled denne plötsligt.

Istället tvingades av regeringen av politiska skäl att adoptera den danske prinsen Kristian August, som emellertid avled av slaganfall redan 1810, vilket orsakade stor uppståndelse och starka rykten om förgiftning. I samband med begravningståget för Kristian August genom Gamla stan i Stockholm 20 juni 1810 mördades riksmarskalken Axel von Fersen på Riddarhustorget, anklagad av folkhopen för att ha förgiftat den danske prinsen.

Tredje gången gillt adopterade Karl XIII därefter den franske fältmarskalken Jean Baptiste Bernadotte (som utan någon egen kunglig börd senare blev stamfar, Karl XIV Johan, för den nuvarande Bernadottska kungaätten).

Marionettkungen Karl XIII
Karl XIII hade i slutet av 1809 drabbats av ett slaganfall, och blev därefter i allt sämre skick. Han kom enbart att agera som marionettkung. Karl (XIV) Johan tog 1811 över regentskapet i praktiken,

Karl XIII önskade, liksom många andra, att Karl Johan skulle återerövra Finland från Ryssland. Karl Johan vände sig istället västerut och tvingade år 1814 Norge i union med Sverige. Karl XIII utsågs då även till Norges kung.

Slutet
Karl XIII avled 5 feb 1818 och efterträddes av Karl XIV Johan, som i praktiken styrt landet ända sedan kungörelsen 27 mars 1811.