Kronprins Gustav Adolf (1882-1973). Riksförbundet för Kortdistansskjutning. Stiftat 1925.

Kunglig medalj över kronprins Gustaf Adolf (år 1950 kung Gustav VI Adolf), utgiven av Riksförbundet för Kortdistansskjutning. Kronprins Gustav Adolf var förbundets beskyddare.

Åtsidans porträtt graverat av Adolf Lindberg (1839-1916) år 1913, signerad. Brons 34 mm. Vikt 16,7 gram.

Åtsida: Kronprins Gustav Adolfs porträtt, vänster. Omskrift "GUSTAF ADOLF SVERIGES KRONPRINS", "RIKSFÖRBUNDETS BESKYDDARE". På halsavskärningen gravörsignaturen "A . L .".

Frånsida: Nedtill två eklövskvistar med tre ollon, därovan yta avsedd för ingravering. Omskrift "RIKSFÖRBUNDET FÖR KORTDISTANSSKJUTNING", "STIFTAT 7 . JUNI 1925".

Rand: Inskrift på randen saknas..

GUSTAV ADOLF (Kung Gustav VI Adolf 1950-1973)
Gustaf VI Adolf, Oscar Fredrik Wilhelm Olaf Gustaf Adolf, född 11 nov 1882 på Stockholms slott, död 15 sept 1973 på Helsingborgs lasarett, var Sveriges kung 29 okt 1950 och fram till sin död 1973. Han var son till Gustaf V och Victoria av Baden.

Han ingick äktenskap 1905 med den brittiska prinsessan Margaret (1882–1920) och gifte sig för andra gången 1923 med Louise Mountbatten (1889–1965). Med Margareta fick Gustaf Adolf fem barn; Gustaf Adolf "junior" (1906-1947) som dog i en flygolycka 1947 och är nuvarande kung Carl XVI Gustafs far, och därutöver Sigvard (1907–2002), Ingrid (1910–2000), Bertil (1912–1997) och Carl Johan (1916–2012).

Utbildning
Gustaf Adolf fick privat undervisning och avlade studentexamen 1900. Vårterminen 1901 skrevs arvfursten in vid Uppsala universitet och vid Stockholms nation 8 feb 1901. I Uppsala hann Gustaf Adolf även med studentlivet på sin fritid och var med i studentföreningen Philochorus som vurmade för folkmusik och folkdans.

Under sin utbildning i Uppsala erhöll han samtidigt militär utbildning och tog officersexamen 1902. Efter genomgången kurs vid Krigshögskolan blev han 1909 kapten, 1913 major, 1916 överstelöjtnant, 1918 överste, 1923 generalmajor och 1928 generallöjtnant.

Gustaf VI Adolf talade, förutom sitt modersmål, engelska, franska och tyska flytande. Han läste även italienska helt obehindrat och förstod latin. 10 maj 1906 invaldes han som hedersledamot i Kungliga Vetenskapsakademien.

Regentskap och intressen
Efter fadern Gustaf V:s bortgång den 29 okt 1950 svor kung Gustaf VI Adolf den kungliga eden.

Gustaf VI Adolf var känd som en ivrig och även kunnig amatörarkeolog, som vid flera tillfällen begav sig till bland annat Italien för att delta i utgrävningar. Han besökte även Grekland och Främre Orienten. Sin första utgrävning var han med om som sextonåring, under riksantikvarien Hans Hildebrand vid Tullgarns slott.

Ett annat intresse var kinesisk konst och hans samling av ostindiskt porslin finns nu på Östasiatiska museet i Stockholm.

Han reste som kronprins till USA på "den stora resan" 1926–1927, var ordförande i Riksidrottsförbundet, reste till svenskborna i Estland 1931, företog årliga stora manövrar med armén. Det har sagts att han skrev 7 000 namnteckningar per år, och var värd för 3 000 gäster per år. Han var beskyddare för cirka 200, huvudsakligen ideella, vetenskapliga och idrottsliga sammanslutningar samt konstföreningar.

Gustaf VI Adolf var den förste svenske monarken efter frihetstiden som inte i någon högre grad brukade sin politiska makt. Enda egentliga undantaget var regeringskrisen 1957. Detta första och enda elddop inom politiken skötte han ur parlamentarisk synvinkel korrekt.

År 1962 medverkade kungen i filmen Nils Holgerssons underbara resa som sig själv.

Slutet
Den 18 aug 1973 insjuknade Gustaf VI Adolf i blödande magsår i sitt sommarresidens, Sofiero slott strax norr om Helsingborg. Efter operationen drabbades kungen av lunginflammation, hjärtflimmer, försämrad njurfunktion och återkommande magsår. Han avled 15 sept 1973 på Helsingborgs lasarett i kretsen av de närmaste. Den direkta dödsorsaken var lunginflammation.

ADOLF LINDBERG (1839-1916)
Johan Adolf Lindberg, född 4 sept 1839 i Stockholm, död 27 juni 1916 i Stockholm, var en svensk gravör. Han var far till gravören Erik Lindberg.

Efter folkskola gick Adolf Lindberg i guldsmedslära och studerade samtidigt vid Slöjdföreningens skola. Han var elev hos myntgravören Lea Ahlborn och studerade vid Konstakademien 1859–1868. Han studerade även i Köpenhamn och Paris för bland andra Paulin Tasset och Oudiné samt företog studieresor till Italien och Österrike.

Efter sin första utlandsvistelse grundade han en ateljé. Han tog starka intryck av den franska medaljkonsten. Hans starka sida var porträtt. Adolf Lindberg blev 1885 ledamot av Konstakademien och vice professor 1892. Från 1898 var han gravör vid Kungliga Myntverket.