Torgn Lindgren skildrar en rad gestalter i en västerbottnisk by. På alla olika sätt är de drabbade av den stora folkliga hungern, en sjukdom som känns med odödnaden och till polisan. Förmålandet till hungern som är böden och till pölsan, som kan vara livet och längtan efter att hitta yttersta, den slutgiltiga pölsan, är romanens drivkraft.