Nära Nyskick, Böckerna är i perfekt skick med perfekta skyddsomslag.
Lådan är fortfarande delvis inplastad
Väger cirka fyra kilo
Ryggen på första volymen är något blekare än dom andra (se foto).

Nerenius & Santérus Förlag, 1996

Göteborg Historia
Näringsliv och samhällsutveckling
ISBN: 91-88384-59-4 / 9188384594

Tre volymer:

Bertil Andersson
Från fästningsstad till handelsstad 1619-1820
"Det Göteborg vi idag känner föddes ur en krigs- och krissituation. Sveriges gamla förbindelser med Västeuropa via Göta älv hade i början av 16oo-talet spärrats av Danmark genom erövringen av Älvsborgs fästning, som sedan länge varit ett skydd för de svenska intressena i väster.
Sedan fred uppnåtts var det därför naturligt att den nya staden Göteborg fick ikläda sig den dubbla rollen som en stark fästning till skydd mot fiender och som en viktig ort för fredlig handel och köpenskap.
De tvä hundra åren mellan 1619 och 1820 är en lång och växlingsrik period, som omfattar stadens grundläggning, dess militära uppgifter och successiva förvandling till en aktiv handelsstad.
Den drivande kraften i denna utveckling var det handlande borgerskapet med etablerade intressen i ett inhemskt uppland och med vida kontakter med ledande handelsnationer i Vasteuropa.
Vid sidan av den dominerande handeln etablerades i Göteborg också varuproduktion i form av olika hantverksyrken och tidig industri - s? kallade manufakturer. I dessa senare anläggningar tillverkades bland annat textilier, socker och tobak
Trots befästningsverk och murar var Göteborg en öppen stad. Här verkade holländare, tyskar och britter sida vid sida med göteborgska kolleger. Här möttes ostindiefarare och sillskutor i inloppet till staden. Här utvecklades en stadskultur med europeiska förebilder. I Göteborg, som i andra städer vid denna tid, fanns också fattiga och sjuka, trångboddhet och dåliga hygieniska förhällanden - utmaningar, som de styrande i staden hade att möta."

Martin Fritz
Från handelsstad till industristad 1820-1920
"Under de hundra åren mellan 1820 och 1920 genomgick Göteborg en total förändring. Från en liten handelsstad om 20 000 invånare växte Göteborg till en viktig industri- och sjöfartsstad med över 200 000 göteborgare efter det första världskriget.
Denna utveckling skedde under en påtaglig internationell påverkan. Göteborg drogs in i ett internationellt ekonomiskt nätverk, som stadens företagare kunde dra nytta av men som också innebar en ökad känslighet för bakslag vid de tillfällen när den internationella konjunkturen gick i botten.
Medan handeln och handelshusen dominerade stadens ekonomiska liv under större delen av 1800-talet, fick industrin successivt fäste under 1800-talets senare del. Första storindustrin blev textilindustrin, där många kvinnor och flickor arbetade. Kring sekelskiftet och framför allt under 1910-talet skedde så genombrottet för varvsindustrin på Hisingen, och SKF växte snabbt till en ledande världsindustri. Vid denna tid blev också göteborgska rederier kända på världshaven.
Omvandlingen till en snabbt växande industristad innebar också stora förändringar för göteborgarna: Industriarbetet hade sin speciella karaktär, nya arbetarstadsdelar med en idag otänkbar standard växte fram, man började åka spårvagn till jobbet.
Långt fram i tiden var det också handelsmän och industriföretagare som behärskade det politiska livet i Göteborg och satt i styrelser och nämnder. När perioden går till ända 1920 sker ocksa det demokratiska genombrottet. Det moderna Göteborg stiger fram."

Kent Olsson
Från industristad till tjänstestad 1920-1995
"Mellan åren 1920 och 1995 tredubblades Göteborgs befolkning. Cykel- och spärvagnsstaden, med dess sammanhängande bebyggelse, förvandlades på 1950-talet till bilismens mer glesbebyggda Storgöteborg.
Beroendet av den internationella ekonomin blev särskilt tydligt genom att staden var dominerande svensk hamnstad med skeppsvarv, handel och rederier som en sammanhängande ekonomisk enhet. Under mellankrigstiden kompletterades också den internationellt inriktade verkstadsindustrin med SKF som ledande företag genom starten av Volvo. Fram till 1950-talet fanns även en stor hemmamarknadsinriktad textil-och livsmedelsindustri. Göteborg var alltså ännu vid denna tid en allsidig industristad.
Rekordärens högkonjunktur och koncentrationsprocess 1945-1974 förvandlade emellertid Göteborg till en mer renodlad verkstadsindustriell ort, där bilindustrin dominerade vid sidan av äldre verkstads- och varvsindustri. Antalet industrianställda kulminerade 1965.
Sjöfartskrisen efter 1974 slog ut varvsindustrin och rederierna. Linjesjöfart och passagerarfart ersattes av containerisering och färjetrafik. Industrin dominerades alltmer av den växande biltillverkningen, som trädde i varvens ställe på arbetsmarknaden.
Under krisåren tillkom i nära kontakter med Chalmers och medicinska fakulteten en ny typ av industri. Denna kan ses som en början pa det moderna samhällets kunskapsintensiva industri, som har påbörjat en förnyelse av stadens näringsliv.
Tidsperioden kännetecknades politiskt och socialt av demokratiseringen och socialdemokratins dominans i ett annars liberalt Göteborg. Nu förverkligades välfärdssamhället i form av god sjukvård, utbildning och ett omfattande trygghetssystem. De allmänna åtgärderna kombinerades med stigande realinkomster, som ökade särskilt starkt under rekordâren. Kontrasten mot 1920-talets fattigsamhälle är uppenbar."