Gustav Vasa (1521-1560). Gustav Vasas Lifaktare - Svea Livgarde 400 År, 1926. Försilvrad. Av Ivar Johansson.

Till minnet av Gustav Vasas Lifaktare - Svea Livgardes 400-åriga verksamhet, från Gustaf Vasas personliga livvakter på 1520-talet till storskaligt infanteriförband på 1900-talet.

Stor försilvrad medalj modellerad av skulptör Ivar Johnsson (1885-1970) år 1926, signerad "IVAR JOHNSSON" på åtsidan på den nedre markplattan. (Ivar Johaansson är sällan förekommande som medaljskulptör). Just denna medaljen är personligt utdelad till Ernst Hellstadius, instansat "ERNST HELLSTADIUS" på medaljens rand. Försilvrad brons, 55 mm. Vikt 78,7 gram. Kvalitet 01/0. Sällsynt! [Referens: Dz-, medaljen saknas i referensverket Sveriges Kungliga Medaljer av Roberto Delzanno].

Åtsida: Tre strisberedda livvakter med varierande klädsel och utrustning från 1500- till 1900-tal. Omskrift: "1521 GUSTAF VASAS LIFAKATARE", "KUNGL. SVEA LIFGARDE 1926", samt Svea Livgardes motto "POSSVNT NEC POSSE VIDENTVR" (på modern svenska "De gör det som synes vara omöjligt". Nedtill på tredje plattan gravörsignaturen "IVAR JOHNSSON".

Frånsida: Inom lagerkrans, namnen på olika insatser Svea Livgarde deltagit i. "1521", "BEFRIELSEKRIGET", "RHEN 1631 . LÜTZEN 1632", "WARSCHAU 1656", "TÅGET ÖFVER BÄLT 1658", "LUND 1676 . "LANDSKRONA 1677", "NARVA 1700 . DÜNA 1701", KLISZOW 1702", HOLOVCZYN 1708", "SVENSKSUND", "1790".

Rand: Instansat "ERNST HELLSTADIUS".

SVEA LIVGARDE
Svea livgarde (I 1/Fo 44) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1521–2000. Före 1793 var namnet enbart Livgardet.

Svea livgarde har anor från den livvakt om 16 man som dalkarlarna avdelade till Gustav Vasa i januari 1521. Den 23 april 1521 utsågs på nytt en livvakt till Gustav Eriksson, denna gång om endast fyra man, men i slutet av 1521 utökades livvakten till 18 man. Från och med 1523 utökades livvakten och kallades för Kunglig Majestäts drabanter. I den äldsta bevarade förteckningen över drabantkårens medlemmar från 1527 omfattade den 23 knektar, av vilka 15 var tyskar.

Svea livgardes motto är Possunt nec posse videntur och översätts av Svea livgarde till "modern svenska" som De gör det som syns vara omöjligt.

Under sin långa historia har regementet burit olika namn, bland annat beroende på vilken kung som regerat Sverige. Regementet hade under åren haft namn som till exempel Konungens Hofregemente, Gula brigaden, Konungens Lifguardie med flera till det 1793 fick namnet Svea livgarde.

IVAR JOHNSSON (1885-1970)
Ivar Viktor Johnsson, född 12 feb 1885 i Vittskövle församling i Kristianstads kommun, död 16 aug 1970 i Högalids församling i Stockholms län, var en svensk skulptör och formgivare.

År 1902 började Johansson studera vid konstindustriella skolan vid Kulturhistoriska museet i Lund och utbildade sig till möbelarkitekt. Det var här som Johnsson träffade bildhuggaren Henry Nilsson (1882–1922), som också kallades för bildhuggaren från Gulastorp. Hans intresse för modellering och skulptur väcktes fullt ut.

1906 reste Johansson till Stockholm för att utbilda sig på Tekniska skolan. 1908 tog han examen därifrån och fortsatte åren 1908–1911 på Konstakademien i Stockholm. Han fick Konstakademiens kanslersmedalj för en träskulptur. Direkt efter sin examen från Konstakademien reste han på resestipendium till Paris där han stannade i ett år under 1911–1912. Det kom att bli ett dramatiskt år i Johanssons utveckling.

Fram till år 1911 hade Johnsson, precis som så många andra, arbetat enligt Auguste Rodins inflytande kring en impressionistisk formgivning, med en obestämd, uppluckrad och detaljerad yta. Efter studieåret i Paris ändrades detta till en mer detaljfri slät yta, som bildade en tydlig gräns för skulpturens gestalt. Detta upptäckte Johnsson först i Paris trots att skulptörer som Carl Milles i Sverige och Aristide Maillol redan arbetat på det sättet i snart 10 år.

Han återvände kort till Sverige, där han gifte sig med textilkonstnären Svanhild (kallades för Vavi) Elina Maria Schlyter (1887–1971). Tillsammans fick de sonen Tomas. 1913 reste Ivar Johnsson och Vavi till Italien, där han nu med en stor nyfikenhet och intresse tog del av det senaste inom konsten. Redan år 1914 blev de dock tvungna att återvända till Sverige på grund av första världskriget, men de bosatte sig ett kort tag i Köpenhamn. Johnsson fick uppdrag i samband med Tekniska skolans nybyggnation och de reste därför snart till Stockholm. Vid Tekniska skolan fick han en tjänst som lärare 1918, och 1922 blev han ledamot av Konstakademien.

Ivar Johnsson har skapat ett stort antal offentliga konstverk där det första var Flickan och sjötrollen i Göteborg år 1919. De kanske viktigaste konstverken är dock Vegamonumentet år 1930 i Stockholm, fontänskulpturgruppen Arbetets ära och glädje år 1942 i Eskilstuna, Tycho Brahe på Ven år 1946, Livets brunn i Skövde år 1956 och Yngling bestiger häst år 1956 i Gamla stan i Stockholm.