Gustav Vasa (1521-1560). Kungens befrielsekrig mot Kristian II Tyrann 1520-1521.

Kunglig mmedalj modellerad av konstnären Allan Egnell, porträtterande Gustav Vasa när han 1520 övertalar allmogen att ansluta till resningen mot Kristian II "Tyrann" (som tagit makten i Sverige ett knappt år tidigare). Befrielsekriget resulterar i att Kristian II måste fly landet och att riksrådet i augusti 1521 väljer Gustav Vasa till riksföreståndare och Sveriges konung i Strängnäs 6 juni 1523.

Modellerad av Allan Egnell (1884-1960), år 1956. Tillverkad av firma C. G. Hallberg. Utgiven av Skytteförbundens Överstyrelse i samband med rikstävlingen i skytte 1956. Försilvrad brons 46 x 57 mm. Vikt 57,1 gram. Kvalitet 01, ett mycket trevligt exemplar! [Referens: Dz -. Medaljen saknas i referensverket Sveriges Kungliga Medaljer].

Ensidig: Gustav Vasa stående på en kulle, hatten i ena handen och andra näven knuten, uppmanandes allmogen att ansluta sig till resningen mot Kristian II "Tyrann". Allmogen bärandes på spjut och armborst. I bakgrunden en väg gående mot en kyrka i horisonten. Nedtill till höger årtalet "1520". Under avskärningen nedtill texten "RIKSTÄVLING", "I SKYTTE 1956". Upptill till vänster Skytteöverstyrelsens emblem.

Allan Egnell var en mångkonstnär med förkärlek för svensk militärhistoria, vilket återspeglar sig i hans målningar, men även i ahans ndra engagemang. Egnell gav sig även på att modellera några få medaljer, även dessa med historiska militärmotiv. Hans medaljproduktion var dock mycket ringa!

GUSTAV VASA (1521-1560)
Gustav Eriksson, född 1496, död 1560, kung av Sverige 1523–1560 (riksföreståndare 1521–1523 under det pågående befrielsekriget från Kristian II "Tyrann"). Fadern Erik Johansson avrättades vid Stockholms blodbad 1520 och modern Cecilia Månsdotter omkom i pesten under fångenskap hos Kristian II.

Han hade 11 barn, Erik (Erik XIV 1560-1568) med Katarina av Sachsen-Lauenburg, och tio andra med Margareta Eriksdotter, däribland Johan (Johan III 1568-1592) och Karl (Karl IX, riksföreståndare 1599–1604, kung 1604–1611).

Gustav fånge i Danmark
Vid 22 års ålder blev han utsedd av kung Sten Sture d.y. tatt vara gissloman för att Kristian II skulle komma iland och förhandla om fred. Två dagar senare kan en häpen Sten Sture se på hur den danska flottan plötsligt seglar iväg med gisslan, med Gustav (och fem andra högt uppsatta svenskar) hem till Danmark.

Gustav hölls fången hos släktingar på Kalö slott, vilket måhända var en avgörande anledning till att han lyckades fly. Han tog sig till Lübeck där han förhandlade till sig stöd med lübeckarna för en resning mot Kristian II, och var tillbaka i Sverige i maj år 1520.

Kristian II tar makten - Stockholms blodbad
Kristian II invaderade Sverige i januari 1520, åtnjöt en förkorossande seger och tar makten i Sverige. I Slaget vid Bogesund skadas Sten Sture och dör någon vecka senare.

Ingen var sedan förberedd på händelseförloppet som följde på slottet efter Kristian II:s kröningsfest, där festdeltagarna blev fängslade och nästa dag, 8 nov, med kyrkligt stöd (kanonisk rätt) dömda för kätteri. Uppemot 100 personer avrättades, många inom aristokratin som hade givit sitt stöd åt Sturepartiet under de föregående åren. Påven fick sin hämnd och Kristian II blev av med sina värsta motståndare. Avrättningarna kom att gå till historien som Stockholms Blodbad, varefter Kristian II fick öknamnet "Tyrann".

Gustavs resning
Den omfattande resningen mot Kristian II vintern 1520/1521, i vilken Gustav ställt sig i spetsen, resulterade i att riksrådet i augusti 1521 valde honom till riksföreståndare, och Kristian II måste under det pågående befrielsekriget snart uppge hoppet att behålla makten.

Gustav Vasa väljs till kung
Gustav valdes till kung i Strängnäs 6 juni 1523. Gustavs roll i införandet av en svensk arvmonarki ses i dag som grundandet av den moderna nationalstaten Sverige, varför denna dagen har valts som Sveriges nationaldag.

Hans regering kännetecknas av införandet av ett starkt centralstyre i hela riket med en effektiv byråkrati och en evangelisk statskyrka grundad på Luthers lära. Han har upphöjts till landsfader och har därmed blivit en viktig nationell symbol, men poängteras ska också att hans regerande skedde med brutala metoder och intensiv propaganda.

Slutet
När Gustav Vasa kände slutet nalkas kallade han sommaren 1560 till ett riksmöte i Stockholm för att ta avsked. Han intog sin tron med sönerna vid sin sida Det blev kungens sista offentliga framträdande.

Därefter lästes kungens testamente upp, i vilket han överlämnade Sveriges krona till äldste sonen Erik (XIV) och gav Eriks yngre halvbröder betydande hertigdömen, Johan (III) sydvästra Finland och Karl (IX) Södermanland, Närke och Värmland. Sverige blev i själva verket delat mellan flera furstar. Gustav hade dock inte glömt Folkungaättens tidigare brödrastrider, och förmanade sönerna enträget att "såsom käre bröder varannan älska och endräktige bliva". Testamentet godkändes och stadfästes av ständerna.

Gustav Vasa avled den 29 sept 1560 på slottet Tre kronor i Stockholm. Han blev 64 år gammal. Den officiella dödsorsaken var ”Cholera” (men kan eventuellt ha varit en annan tarmsjukdom såsom dysenteri eller tyfus).

SKYTTEFÖRBUNDENS ÖVERSTYRELSE
Skytteförbundens Överstyrelse (Skytte ÖS) är en riksorganisation för den frivilliga (ej militära) skytterörelsen som bildades 1893. Vid bildandet delades alla landskap in i länsvisa skytteförbund, totalt 26 st. Uppdraget var att organisera, förena och stimulera den frivilliga skytterörelsens föreningar som hade växt fram de senaste decennierna.

Överstyrelsens första rikstäckande tävling den s.k Propagandatävlingen arrangerades första gången 1934. Tävlingen var nationell, men anordnades länsvis på någon av respektive länsförbunds hemmabanor. Resultaten rapporterades sedan in till överstyrelsen som sammanställde den nationella resultatlistan.

Skytteöverstyrelsens konstnärliga plakettserie (1941-1963)
Priserna som delades ut var från början donerade av olika personer och företag. Från 1941 tog man fram speciella plaketter modellerade av kända konstnärer som kom att bli en stor succé. Varje år försågs plaketterna med ett nytt historiskt motiv och en årtalsangivelse och blev snart ett eget samlarområde – ”you gotta catch them all”. Plaketterna modellerades av kända konstnärer fram till 1963:

1941-1948 av konstnären (och skådespelaren) Olga Raphael-Hallencreutz (1887-1967).