Karl X Gustav (1654-1660). Tåget över Bält 30 jan - 11 feb 1658.

Kunglig medalj modellerad av konstnären Allan Egnell, porträtterande kung Karl X Gustav på en kulle observerande de svenska truppernas anfall mot danskarna och ismarschen över Bält. Framtill Erik Dahlberg, marschansvarig, undersökande isens hållbarhet.

Modellerad av Allan Egnell (1884-1960), år 1954, signerad. Tillverkad av firma C. G. Hallberg. Utgiven av Skytteförbundens Överstyrelse i samband med rikstävlingen i skytte 1954. Brons 46 x 56 mm. Vikt 56,9 gram. Kvalitet 1+. [Referens: Dz-. Denna medaljen saknas i referensverket Sveriges Kungliga Medaljer.).

Ensidig: Karl X Gustav på en kulle observerande de svenska truppernas anfall mot danskarna och ismarschen över Bält. Framtill Erik Dahlberg, marschansvarig, undersökande isens hållbarhet med en stav. Till vänster truppens fanbärare och trumslagare. Nedtill texten "RIKSTÄVLING", "I SKYTTE 1954". Upptill till vänster Skytteöverstyrelsens emblem. Nedtill till vänster texten "ERIK DAHLBERG", "1658". Nedtill till höger gravörsignaturen "Allan Egnell".

Allan Egnell var en mångkonstnär med förkärlek för svensk militärhistoria, vilket återspeglar sig i hans målningar, men även i ahans andra engagemang. Egnell gav sig även på att modellera några få medaljer, även dessa med historiska militärmotiv. Hans medaljproduktion var dock mycket ringa!

Bild 4: Karl X Gustav efter slaget vid Iversnæs. Samtida målning av Johann Philip Lemke (1631-1711), och delvis som förlaga till denna plaketten.

TÅGET ÖVER BÄLT
Tåget över Bält var ett svenskt fälttåg mot Danmark, som fördes över isarna och öarna mellan Jylland och Själland. Fälttåget pågick mellan 30 jan och 15 feb 1658, och det slutade med en avgörande seger för Sveriges kung Karl X Gustav.

Bakgrund
Den 5 juni 1657 förklarade Danmark krig mot Sverige, samtidigt som Sverige var hårt pressat i krigen mot Polen och Ryssland. Trots att Karl X Gustav var djupt indragen i konflikten med Polen, valde han att snabbt förflytta huvuddelen av sin armé till Jylland för att invadera Danmark. Detta överraskade de danska trupperna och huvuddelen tvingades att retirera till fästningen Frederiksodde, som stormades och intogs av svenskarna den 24 oktober.

Med Jylland säkrat ville Karl X Gustav fortsätta vidare mot Köpenhamn på Själland, men han hindrades av de danska sunden och den danska flottan. Då 1600-talet var det kallaste århundradet under lilla istiden och vintrarna i Skandinavien var mycket kalla, planerade kungen att utnyttja kölden genom att vänta till dess att tillräckligt tjock is hade bildats på sunden, för att därefter genomföra en riskabel marsch över isen.

Tåget över Lilla Bält (30 jan 1658)
Efter noggranna rekognoseringar inledde kungen sin marsch 30 jan 1658 från Jylland över det isbelagda sundet Lilla Bält till Fyn. Svenska trupper besegrade danskarna vid Tybrind Vig och Iversnæs udde, och efter några dagar hade svenskarna ockuperat hela Fyn. För att avvärja risken att de svenska trupperna skulle bli isolerade på Fyn, undersökte Karl X Gustav möjligheterna att passera isen över Stora Bält till Själland.

Tåget över Stora Bält (5-11 feb 1658)
Generalkvartermästaren Erik Dahlbergh (den officer som ledde arméns marsch och förläggning, uppförande av befästningars och utförande av belägringar) ledde isundersökningarna längs Stora Bält. En övergång från Nyborg till Korsör bedömdes för riskabel och istället rekogniserades en övergång via Langeland, Lolland och Falster. På kvällen 4 feb återvände Dahlbergh till Odense och rapporterade att isläget vid södra Fyn till Lolland var gott. Kungen bordrade omgående sina trupper att nästa dag påbörja marschen över Stora Bält. De första svenska trupperna nådde Själland den 11 februari för vidare marsch mot Köpenhamn. När svenska förband den 15 februari stod 22 kilometer utanför Köpenhamn, valde kung Fredrik III av Danmark att villkorslöst sluta fred med Sverige, och det svenska fälttåget avslutades.

Freden i Roskilde (25 feb 1658)
Karl X Gustavs vågspel slutade med ett katastrofalt nederlag för Danmark, och detta ledde till den för Sverige mycket gynnsamma freden i Roskilde 26 feb 1658. Resultatet av fredsuppgörelsen blev att Danmark avträdde Skåne, Blekinge, Halland, Bohuslän, Bornholm och Trondheims län till Sverige (de två sistnämnda återlämnades senare till Danmark 1660 efter Karl X Gustavs misslyckade försök att besegra Danmark fullständigt i ett andra krig).

I historieskrivningen har flera historiker lyft fram fälttåget och den därav resulterande Roskildefreden, som de händelser som har givit Sverige dess nuvarande "naturliga" gränser.

SKYTTEFÖRBUNDENS ÖVERSTYRELSE
Skytteförbundens Överstyrelse (Skytte ÖS) är en riksorganisation för den frivilliga (ej militära) skytterörelsen som bildades 1893. Vid bildandet delades alla landskap in i länsvisa skytteförbund, totalt 26 st. Uppdraget var att organisera, förena och stimulera den frivilliga skytterörelsens föreningar som hade växt fram de senaste decennierna.

Överstyrelsens första rikstäckande tävling den s.k Propagandatävlingen arrangerades första gången 1934. Tävlingen var nationell, men anordnades länsvis på någon av respektive länsförbunds hemmabanor. Resultaten rapporterades sedan in till överstyrelsen som sammanställde den nationella resultatlistan.

Skytteöverstyrelsens konstnärliga plakettserie (1941-1963)
Priserna som delades ut var från början donerade av olika personer och företag. Från 1941 tog man fram speciella plaketter modellerade av kända konstnärer som kom att bli en stor succé. Varje år försågs plaketterna med ett nytt historiskt motiv och en årtalsangivelse och blev snart ett eget samlarområde – ”you gotta catch them all”. Plaketterna modellerades av kända konstnärer fram till 1963:

1941-1948 av konstnären (och skådespelaren) Olga Raphael-Hallencreutz (1887-1967).
1949-1960 av konstnären Allan Egnell (1884-1960).
1961-1963 av konstnären W. Jakob.

(Åren 1964-1973 lät man framställa enklare plaketter och medaljer utan konstnärers inblandning (på några av dem har man återanvänt konstnärernas tidigare motiv).

ALLAN EGNELL (1884-1960)
Allan Emil Rickard Egnell, född 2 aug 1884 i Stockholm, död 16 aug 1960 i Stockholm, var en svensk målare, grafiker, filmarkitekt, regiassistent m.m.

Han var son till telegrafkommissarien Gottlib Egnell och Maria Eleonora Blomquist samt från 1937 gift med Emy Hansson. Egnell studerade vid Konstakademien 190