Illustrerad utgåva av Jon Krakauers bok ”Into Thin Air: A Personal Account of the Mount Everest Disaster”. Inkluderar över 200 fotografier och ett nytt efterord av författaren. ISBN: 0-375-50280-7

Vad handlar boken om?:

Into Thin Air: A Personal Account of the Mount Everest Disaster är en bästsäljande facklitteratur från 1997 skriven av Jon Krakauer. Den beskriver Krakauers erfarenhet av Mount Everest-katastrofen 1996, där åtta klättrare dödades och flera andra strandade av en storm. Krakauers expedition leddes av guiden Rob Hall. Andra grupper försökte nå toppmötet samma dag, inklusive en ledd av Scott Fischer, vars vägledande byrå, Mountain Madness, uppfattades som en konkurrent till Halls byrå, Adventure Consultants.

Sammanfattning
Krakauer beskriver händelserna som ledde fram till hans slutliga beslut att delta i en Everest-expedition i maj 1996, trots att han mestadels gett upp bergsklättring år tidigare. Krakauer var journalist för äventyrstidningen Outside, och från början hade hans avsikt att bestiga Everest varit rent professionell. Han hade planerat att bara klättra så långt som till bergets basläger och att rapportera om kommersialiseringen av berget. Men tanken på att åka till Everest väckte hans barndoms önskan att bestiga berget igen. Krakauer bad sin redaktör att skjuta upp publiceringen av historien i ett år så att han kunde träna för en klättring till toppen.

Därifrån rör sig boken mellan att beskriva händelser som ägde rum på berget, och den utspelande tragedin, som inträffar under skjutningen till toppen. (Expeditionssäsongen 1996 registrerade åtta dödsfall, inklusive den av Krakauers guide, Rob Hall. Den såg också det tredje högsta registrerade antalet dödsfall på berget på en enda dag. Jordbävningen i Nepal i april 2015 hade orsakat flest, vid 21 .) Krakauer drar slutsatsen att viktiga säkerhetsmetoder som hade antagits under åren av erfarna guider på Everest ibland äventyrades av konkurrensen mellan rivaliserande guidningsbyråer för att få sina respektive kunder till toppmötet.

Kontrovers
Krakauers berättelse om vissa aspekter av klättringen genererade kritik, både från några av klättringens deltagare och från andra bergsbestigare som Galen Rowell. Mycket av kritiken kretsar kring Krakauers redogörelse för hur Anatoli Boukreev, en erfaren kazakisk höghöjdsklättrare och guide åt Scott Fischer, hade hanterat klättringen. Boukreev hade gått ner för toppmötet innan hans klienter gjorde det, till synes av oro för deras säkerhet, för att förbereda sig för potentiella räddningsinsatser. Även om Krakauer erkände att Boukreevs ansträngningar efter att ha gått ner från berget var heroiska (han engagerade sig i upprepade soloräddningsinsatser och räddade minst två klättrares liv), ifrågasatte han Boukreevs omdöme under klättringen, i synnerhet hans beslut att gå ner från toppen före sin klättring. klienter, hans beslut att inte använda extra syre, hans val av utrustning på berget och hans interaktion med klienter. Boukreev gav ett vederläggande av dessa påståenden i sin bok från 1997, The Climb.

Bergsbestigaren Galen Rowell kritiserade Krakauers berättelse och citerade många inkonsekvenser i hans berättelse, och observerade att Krakauer hade sovit i sitt tält medan Boukreev räddade andra klättrare. Rowell hävdade att inte bara Boukreevs handlingar var heroiska, utan hans omdöme var också förutseende: "[Boukreev] förutsåg problem med klienter som närmade sig lägret, noterade fem andra guider på toppen [Everest] och placerade sig för att vara utvilad och hydrerad nog att svara till en nödsituation. Hans hjältemod var inte en slump."

Krakauers konto har också kritiserats för att ha utelämnat att nämna att teammedlemmarna fick korrekta dagliga väderprognoser och visste om den förestående stormen i förväg.