Sigismund (1592-1599). Ur Skytteöverstyrelsens regentlängd (1993).

Kunglig medalj (med porträtt av Arvid Karlsteen som förlaga) framtagen av Skytteförbundens Överstyrelse (Skytte ÖS) år 1993, porträtterande Sveriges konung Sigismund (1592-1599).

Förlaga till porträttbilden av Arvid Karlsteen (1647-1718) år 1700. Brons 40 mm. Vikt 47,2 gram. Kvalitet 1+/01. [Referens: Dz-. Denna medaljen saknas i referensverket Sveriges Kungliga Medaljer.).

Porträttets förlaga är en medalj graverad av Arvid Karlsteen år 1700 med anledning av att Konungen blir avsatt från Sveriges tron 24 juli enligt Riksdagens beslut 1599 (se Dz 19, del 1 sid 211 i Sveriges Kungliga Medaljer, eller jämför med de två sista bilderna i denna annons).

SKYTTEFÖRBUNDENS ÖVERSTYRELSE
Skytteförbundens Överstyrelse (Skytte ÖS) är en riksorganisation för den frivilliga (ej militära) skytterörelsen som bildades 1893. Vid bildandet delades alla landskap in i länsvisa skytteförbund, totalt 26 st. Uppdraget var att organisera, förena och stimulera den frivilliga skytterörelsens föreningar som hade växt fram de senaste decennierna. (Det var tanken om ett folkförsvar som fick Viktor Rydberg att år 1860 skriva artiklar i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, dessa artiklar räknas som den tändande gnistan för den svenska skytterörelsen).

Överstyrelsens första rikstäckande tävling den s.k Propagandatävlingen arrangerades första gången 1934. Tävlingen var nationell, men anordnades länsvis på någon av respektive länsförbunds hemmabanor. Resultaten rapporterades sedan in till överstyrelsen som sammanställde den nationella resultatlistan.

Skytteöverstyrelsens kungliga regentlängd
Priserna som delades ut var från början donerade av olika personer och företag. Från 1941 tog man fram speciella plaketter modellerade av konstnärer. Mellan åren 1974-1996 utdelades en egen serie kungliga medaljer, den s.k Skytteöverstyrelsens kungliga regentlängd med samtliga svenska kungar från Carl XVI Gustaf tillbaka till Gustav Vasa.

Man börjar med den nytillträdde kung Carl XVI Gustaf 1974 och går sedan bakåt i tiden, Gustav VI Adolf (utgiven 1975), Gustav V (1976) o.s.v ända tillbaka till Gustav Vasa (1996).

Därefter ärade man prins Bertil med 1997 års medalj för mångårigt ordförandeskap i Skytteförbundens Överstyrelse. Prins Bertil avbildas även på en kompletterande medalj år 1985 då Frivilliga Skytterörelsen firade 125-årsjubileum (första lokala föreningen bildades 1860, Stockholms Frivilliga Skarpskytteförening).

Totalt ingår 23 st medaljer i den kungliga regentlängden (25 st om man räknar med de båda medaljerna på ordföranden prins Bertil).

Att få tag på en del av dessa medaljer är klart görligt, men en komplett regentlängd är nog en livsuppgift.

SIGISMUND (1592-1599)
Sigismund, född 20 juni 1566, död 30 april 1632, var som Sigismund III Vasa kung av Polen samt storfurste av Litauen 1587–1632 och även kung Sigismund av Sverige 1592–1599. Sigismund var son till Johan III och Katarina Jagellonica,

Efter fadern Johan III:s död 17 nov 1592 fick Sigismund (då kung av Polen) med viss svårighet den polska riksdagens tillstånd att besöka Sverige. Han anlände till Stockholm med sitt följe 30 sept 1593 för att förhandla med hertig Karl och de svenska ständerna hur han skulle förhålla sig för att bli kung över Sverige.

Sigismunds löften till ständerna
Han förmådde inte genomdriva sitt krav att katolikerna skulle tillerkännas religionsfrihet och han måste före kröningen i Uppsala domkyrka 19 feb 1594 avge försäkran att fasthålla vid Uppsala mötes beslut att den protestantiskt-lutherska läran som Sveriges enda tillåtna statsreligion ska gälla.

Samtidigt nedlade han en hemlig protest mot dessa avtvungna medgivanden. Protesten (som idag förvaras i det påvliga arkivet i Rom) förklarade kungen att han till följd av sina undersåtars sammansvärjning och sina krigsmäns fåtalighet tvingats medge vad som var rakt motsatt hans syften. Han lovade också att när han väl fått makten över Sverige skulle han införa katolsk gudstjänst i landet. Detta var hans förklaring och hans löfte gentemot påven för att deras förbund inte skulle rasa samman.

Löftena bryts direkt efter kröningen i Uppsala 19 feb 1994
Sigismund bröt omedelbart sina löften när han från kröningen i Uppsala återkom till Stockholm. Återigen lät han hålla katolsk gudstjänst, och den lutherska gudstjänsten stördes ofta genom att katoliker högljutt gick av och an under predikan i kyrkorna.

Sigismund stod utan verkliga maktmedel
Före sin avresa från Sverige i juli 1594 försökte han splittra den svenska regeringsmyndigheten mellan hertig Karl, riksrådet och de kungliga ståthållarna för att stärka sin egen makt, men detta misslyckades. De polska ständerna stödde diplomatiskt hans rätt och anspråk genom en stor beskickning till Sverige 1596. Slutligen samlade han sig till en verklig kraftansträngning 1998 och beslutade sig för en väpnad expedition till Sverige.

Sigismund avsätts 24 juli 1599
Sedan Sigismunds armada satt sig i besittning av Kalmar började förhandlingarna mellan Sigismunds sändebud och hertig Karl. Tvisten måste dock lösas med maktspråk. Sigismund led ett avgörande nederlag i slaget vid Stångebro 25 sept 1598. Genom fördraget i Linköping samma år gav Sigismund efter för hertigens fordringar för att få fortsätta regera Sverige.

Sigismund bröt omedelbart fördraget och avseglade istället till Danzig och påbörjade planer på handelsblockad mot Sverige och rustade återigen för att 1599 undsätta sitt fäste i Kalmar. Men Kalmar föll dessförinnan i hertig Karls våld, och före årets slut var samtliga Sigismunds fästen kuvade. På riksdagen 24 juli 1599 i Stockholmi blev Sigismund avsatt.