Oskar II (1872-1907). Stockholmsutställningen 1897. Sveriges stora riksvapen.

Guldförgylld bronsmedalj utgiven i samband med Stockholmsutställningen 1897, och såldes till besökarna på utställningen.

Graverad av August Högel (1850-1922), signerad. Präglad av fabrikör J. O. Strindberg. Guldförgylld brons, 33 mm. Vikt 13,7 gram. Mycket bra skick!

Åtsida: Stora krönta riksvapnet samt den heroiska omskriften: "EJ PÅ BLODIG STRÅT MEN I FREDLIG FEJD PRÖFVAS SKALL DIN KRAFT FOLK I SVEAS NEJD". Under riksvapnet gravörens namn "AUG. HÖGEL".

Frånsida: Bild av industriutställningens huvudbyggnad samt omskriften "UTSTÄLLNINGEN I STOCKHOLM 1897" och längst ned i avskärningen: "TANKENS SEGRAR", "FOLKETS ÄRA".

Vid utgivandet kostade medaljen 1 kr i guldförgylld brons, och 3:50 kr i silver.

ALLMÄNNA KONST- OCH INDUSTRIUTSTÄLLNINGEN I STOCKHOLM 1897
Utställningen, med ca 4000 utställare, ägde rum på Djurgården i Stockholm. Premiärdag var 15 maj 1897, och 3 okt stängdes portarna. Biljettpriset var 2 kr (premiärdagen hela 10 kr). Ca 1,5 miljoner personer besökte utställningen.

Man brukar kalla andra halvan av 1800-talet för de stora utställningarnas tid. Stockholm var en i raden av storstäder som anordnade dessa. Syftet var att främja den tekniska utvecklingen och den nationella självkänslan. Det var vid denna tid som flera av dagens stora svenska exportföretag såg dagens ljus.

På utställningen fanns nyheter av alla slag, från telefonapparater till fabriksframställd glass. Stockholm var på 1890-talet världens telefon-tätaste stad och telefonapparater uppvisades i riklig mängd. Med röntgenmaskinen kunde man för 25 öre få sin hand genomlyst eller sin portmonnä avslöjandes på innehåll. I biografsalongen kunde man för första gången i Stockholm få se något så märkligt som rörliga bilder.

Det fanns också konst med en stor mängd både utländska och svenska konstnärer representerade. Bland de mest uppskattade svenska konstnärerna var Anders Zorn, Eva Bonnier och Bruno Liljefors.

Utställningslokalerna varierade i form och storlek och sågs ofta som konstverk i sig själva. Den mest iögonfallande byggnaden var den stora industrihallen med kupolen, sina fyra minareter och utsiktstornet, ett bevis på fantastisk svensk ingenjörskonst och arkitektur, kanske det förnämsta som någonsin uppförts i Sverige!

AUGUST HÖGEL (1850-1922)
Per August Leonard Högel, född 10 sept 1850 i Stockholm, död 24 mars 1922 i Stockholm, var en svensk skulptör, medalj- och sigillgravör.

Han var son till åkaren Per Erik Högel och Maria Catharina Petersson samt från 1883 gift med Emile Constantia Blomberg. Han studerade vid konstakademin där han bevistade antikskolan och anatomiskolan 1867 samt modellskolan 1868. Efter skoltiden vistades han en tid i Paris där han bedrev självstudier.

Sin praktiska utbildning till gravör fick han som elev och medhjälpare till Lea Ahlborn. Under senare tid drev han en egen verkstad och ateljé där han även tog emot elever. Han räknades som en skicklig gravör och utförde bland annat medaljer över konung Oscar II och för John Ericsson-logen samt ett stort antal skytte- och idrottsmedaljer. Som skulptör specialiserade han sig på porträttreliefer till gravvårdar. Högel var av sin samtid känd som en glad konstnärssjäl, tenorsångare och livligt intresserad medlem i Par Bricole.