England / France. Henrietta Maria (1609-1669). Sigill, ca år 1660.

Replika av sigill använt av Henrietta Maria, Englands och Frankrikes drottning, ca 1660. Mycket stort format, diameter 110 mm. Vikt 194 gram. Mycket bra skick!

Hellängdsporträtt av drottning Henrietta Maria, mellan Englands och Franrikes rikssköldar. Som omskrift drottningens namn och titel.

HENRIETTA MARIA, DROTTNING AV ENGLAND OCH FRANKRIKE (1609-1669)
Henrietta Maria av Frankrike, född 25 november 1609 i Paris, död 10 september 1669 på Château de Colombes nära Paris, var en engelsk drottning; gift med Karl I av England den 1 maj 1625. Hon var dotter till Henrik IV av Frankrike och Maria av Medici.

Henrietta Maria ogillades i England för att hon var en fransk katolik och på grund av det inflytande hennes make lät henne ha över politiken. Hon är berömd för sin kontroversiella roll som rådgivare och den roll hon spelade under det engelska inbördeskriget, då hon stödde monarkin med franskt bistånd. Efter kriget levde hon i Frankrike på sin familjs välgörenhet tills hon kunde återvända till England efter monarkins återinförande.

Tidigt liv
Henrietta Maria blev faderlöst året efter sin födelse. Hon uppfostrades under överinseende av Françoise de Montglat och lärde sig rida, dansa, sjunga och skådespela, men fick bara en ytlig bildning i akademiska ämnen. Hon uppfostrades till katolik av karmeliterna.

Henrietta Maria och Karl presenterades för varandra under Karls besök i Frankrike 1623. Äktenskapet arrangerades 1624, under en tid av tillfällig fransk-orientering i England.

Vigseln ägde rum 1 maj 1625, strax efter Karls tronbestigning.

Drottning
Relationen mellan Henrietta Maria och Karl var till en början dålig, särskilt sedan Karl avskedat hennes franska hov 1626, men efter Buckinghams fall år 1628 tycks Karl ha blivit förälskad i henne och hon efterträdde då Buckingham som Karls främste rådgivare. Hennes inflytande på Karl är omdebatterad, och det råder osäkerhet om huruvida hon hade inflytande på hans politik eller endast över deras privatliv, och om hennes eventuella politiska inflytande var direkt eller indirekt och hur mycket ansvar hon hade över hans politiska beslut.

Henrietta Maria anpassade sig aldrig riktigt till England och hade så sent som på 1640-talet svårigheter att förstå engelska. Hon ansågs vara obildad, frivol och apolitisk. Av vissa kallades hon för "a brave stubborn solemn prig" (en modig envis allvarlig pedant). Som konstmecenat spelade hon en viss roll, bland annat lät hon vid ett tillfälle engagera Artemisia Gentileschi i England.

Hon var inte populär i England, främst av den anledningen att hon var katolik. På grund av sin religion blev hon heller aldrig krönt; hon föreslog att hon skulle krönas enligt katolsk ceremoniel, men det blev inte tillåtet, och avsaknaden av kröning gav ett dåligt intryck på allmänheten. Henrietta Maria förhindrade förslaget att placera katolska barn i protestantiska fosterhem, beskyddade olagliga katolska vigslar, försökte omvända Rupert av Pfalz från kalvinismen och ställde till stor uppståndelse då hon 1626 bad för de katoliker som avrättades för sin tro vid Tyburn. Hennes öppna uppmuntran av katolicismen gjorde det modernt för medlemmar av hovet att konvertera, och 1636 invigdes ett praktfullt katolskt kapell i Somerset House.

Smädeskrifter cirkulerade om henne; eftersom hon deltog i maskerader under en tid då det ansågs omoraliskt för kvinnor att delta i skådespel, utpekades hon en gång i en skrift som påstod att skådespelerskor var ökända horor. Henrietta sågs sällan offentligt i London, då hovet under Karl levde ett liv isolerade från allmänheten. Hon troddes allmänt ligga bakom ett katolskt inflytande på politiken och påstods vara en agent för jesuiterna; 1641 utpekades hon som ansvarig för katolikernas uppror på Irland, och senare samma år utpekades hon indirekt av parlamentet som agent och ett redskap för katolska konspirationer.

------------------------
Fraktalternativ: Postnord frimärkt, alternativt Schenker spårbart/försäkrat. Samfraktar alltid.