Lockpipan är inställd på smaldjurets kontaktläte. Kontaktlätet är rådjurens vardagsspråk, som de använder för att meddela sig med varandra och måste därför betraktas som den naturligaste och riktigaste metoden när det gäller lock.

Kontaktlätet får inte ställas in för högt, eftersom då betydligt fler getter än bockar kommer att dyka upp.

En regel man skall tänka på: locka inte för mycket!

När man använder pipan så håller man den i den kupade handen så att munstycket sticker fram ungefär 1 cm utanför den slutna handen mellan tummen och pekfingret. Pipan sätts mot de hårt sammanpressade läpparna: man skall inte stoppa in den i munnen.

Genom en kort utandning uppstår det korta, mjuka och naturtrogna kontaktlätet ”fie”.

Först sedan man så tyst som möjligt tagit sig till passet och avvaktat ca 5 min. så kan man börja att locka ungefär på följande sätt:

2-3 kontaktläten åt olika håll, sedan en paus på 1-2 min.

Därefter följer 2-3 kontaktläten: efter en paus 3-4 min. upprepar man samma sak igen.

När man lockat färdigt skall man i lugn och ro dröja kvar på passet ytterligare 8-10 min. Det förekommer nämligen att en bock skällande kan hoppa iväg, om man lämnar passet för tidigt.

Genom att vrida ställskruven motsols får man en lägre ton. Locklätena får en förändring i tonläge motsvarande rådjurets ålder: vid 6 månaders ålder, alltså i början av vintern, är kontaktlätet redan en ton lägre och går ytterligare ned en ton till ettårsåldern