Pollett vid Matinrättningen för Fattiga i Örebro, 28 april 1852.

Papperspollett framtagen av Fattigvårds-Direktionen (Fattigvårdsstyrelsen) i Örebro stad efter att det i Sverige år 1847 införts förbud mot tiggeri. Polletten var ett av verktygen för att motverka olägenheten med det utbredda tiggeriet och samtidigt tillse att de verkligen behövande var de som fick hjälp (och inte de som lättjefullt bara satt det i system).

Polletten är utställd till en s.k vandrande fattig som passerat Örebro stad den 28/29 april 1852. Polletten gällde för Nattläger (nattlogi) vid fattighuset och Frukost dagen därpå vid matinrättningen innan vandringen från Örebro fortsatte. Undertecknad av Örebro fattigvårdsstyrelses ledamot och tillsynsman herr gårdsägare Renholm.

Vitt papper, ca 90 x 45 mm. Mycket bra skick!

Tänk vilken historia detta objektet har att berätta, om fattig-Sverige på 1850-talet och om pollettinnehavarens liv och leverne!

POLLETTER FÖR ÖREBRO MATINRÄTTNING OCH NATTHÄRBÄRGE

Bakgrund
Tiggeriets olägenheter för allmänheten var så stor i samhället att det i Sverige 1847 infördes förbud mot tiggeri. Problemet var att tiggare gick runt från hus till hus och bad om pengar och mat, och belamrade gator och torg. Många satte också i system att tigga utan att särskilda behov fanns.

I Örebro åläggs fattigvårdsstyrelsen (Fattigvårds-Direktionen) uppgiften att hantera problemet. Styrelsens uppgift blev att få bort kringstrykande tiggare genom att med bästa förstånd och omtanke försöka sörja för de fattigas nödlidande, men även att hushålla med de skattemedel och donationer som övriga invånare i samhället bidrog med.

En uppmaning till almmänheten var att inte motverka fattigvårdsstyrelsens arbete genom att lämna allmosor i pengar eller mat direkt till tiggare, utan istället hänvisa dem till styrelsens ledamöter eller dess tillsynsmän som skulle pröva varje fall och urskilja de med verkligt behov från de som mer lättjefullt satt tiggeriet i system. Personer som tiggde utan laglig grund blev ett polisiärt ärende.

Matinrättning för Fattiga & Natthärbärge
De verkligt behövande fick hjälp vid en för fattiga uppbyggd matinrättning där mat delades ut. Det fanns även ett fattighus där fattiga kunde få natthärbärge. I fattighuset kunde man även utföra enklare arbeteten för att tillfälligt tjäna sitt uppehälle.

Ledamöterna i fattigvårdsstyrelsen eller dess tillsynsmän delade efter prövning ut polletter till fattiga i staden som gällde för matutdelning vid matinrättningen.

Även fattiga s.k vandrare som passerade staden kunde erhålla pollett för ett eller flera mål mat vid matinrättningen eller för nattlogi vid natthärbärget.

För att kontrollera att vandrare inte missbrukade systemet och uppehöll sig längre tider i staden på invånarnas bekostnad lät man på deras vandringsbevis anteckna när pollett till matinrättningen eller natthärbärget hade utlämnats. Vandringsbeviset var ett dokument (ett slags pass) som bevisade att man var på vandrande fot. Saknade man beviset nekades vandrarna hjälp.

I en notis i Örebro Tidning den 10 april 1852 kan man läsa att under mars månad 1852 fick 64 av stadens fattiga invänare tillsammans 4.076 mål mat och 252 vandrande fattiga 282 mål mat. På natthärberget hade 204 vandrande varit intagna.

Polletterna
Det handtillverkade pappret som utgör polletterna förekommer i två olika färgnyanser, vitt och grått papper.

Polletterna trycktes vid slutet av 1840-talet (förmodligen 1847 då tiggeriförbudet infördes och satte krav på fattigvårdsstyrelsen att agera). Årtalet på polletterna är förtryckt med "184_" och var tänkta att användas de sista åren på 1840-talet (den sista siffran var utelämnad och skulle skrivas dit för hand). Dock verkar det som att pollettsystemets införande drog ut på tiden och inte kom i bruk förrän 1852. Detta kan man anta då det dels inte finns några belägg för polletter före 1852 och dels då de två sista årtalssiffrorna "4_" på samtliga kända polletter alltid är överstrukna och för hand ersatta med årtalssiffrorna "52".

Samtliga polletter har samma förtryckta utseende:

---------------------------------------------------------------------

N:o P o l l e t t
för

å F r u k o s t, M i d d a g, A f t o n w a r d,
wid Matinrättningen för Fattige, i dag. i morgon.
Örebro d. 184

---------------------------------------------------------------------

Upptill skrev tillsynsmannen för vilken person polletten gällde (ofta med tillägg av yrke eller civilstånd). Beroende på hjälpbehovet ströks det som inte var berättigat över, och eventuellt gjordes tillägg av att personen även var i behov av nattlogi (oftast tillägg med "Nattläger" eller "Nattqvarter"). Polletter förekommer således i ett flertal olika kombinationer av Frukost, Middag, Aftervard och nattlogi, och om de gällde Idag och/eller Imorgon. Därutöver daterade tillsynsmannen polletten och undertecknade med sin namnteckning.

Fattigvårdsstyrelsen (Fattigvårds-Direktionen) i Örebro bestod 1852 av 9 st ledamöter och utöver dessa har sannolikt ytterligare några personer utsetts till tillsynsmän. Totalt torde det därför finnas ett tiotal olika möjliga namnteckningar på polletterna.