Västmanlands Läns Brandstodsbolag. 75-årsjubileum (1849-1924).

Medalj utgiven i samband med Västmanlands Läns Brandstodsbolags 75-årsjubileum 1924.

Brons 31 mm. Vikt 13,8 gram.

Åtsida: Tre brinnande bergstoppar, symboliserande gruvorna Sala, Norberg och Skinnskatteberg (motivet återfinns idag i Västmanlands landskapsvapen och Västmanlands läns vapen). Som omskrift "VÄSTMANLANDS LÄNS BRANDSTODSBOLAG", "1849-1924".

Ursprunget till Västmanlands vapen med brinnande bergstoppar härrör till processionen vid Gustav Vasas begravning 1560, då Västmanland symboliserades av ett brinnande berg, som hänvisade på Sala silvergruva. Ganska snart omformades dock vapnet till tre brinnande toppar som kom att tolkas som de tre gruvorna Sala, Norberg och Skinnskatteberg.

Frånsida: Två ihoplagda mistelkvistar (mistel är Västmanlands landskapsblomma). Nedtill Sporrongs tillverkarstämpel "S & Co".

VÄSTMANLANDS LÄNS BRANDSTODSBOLAG
Efter omfattande förberedelser, innefattande bl a uppgörande av reglemente, stadfäst av K.M:t den 17 augusti 1847, bildades den 14 juli 1848 på Västerås slott inför landshövding Ridderstolpe Västmanlands Läns Brandstodsbolag. En direktion om 7 personer valdes. Dess ordförande blev ryttmästaren friherre W.F. Tersmeden, ombudsman länsnotarie G.U. Bergmanson.

Sedan en i reglementet fastställd minimianslutning nåtts, ansågs bolaget i mars 1849 färdigt att träda i funktion. Det fick sitt säte i Västerås.

Eldsolyckorna voro många, åtskilliga därtill svåra, så flera bybränder. De för bolaget kostsammaste under första 25-årsperioden inträffade i Björksta kyrka 1858, i Molnebo masugn 1864 och i tändsticksfabrikerna i Västerås, den norra 24/2 1871, den västra 16/12 1873.

Dessa båda sistnämnda och andra industribränder orsakade störningar i bolaget. En kraftig opinion för stegrade avgifter för eldfarliga anläggningar väcktes, och då den ej ledde till omedelbart resultat, bildade de oppositionella år 1874 ett eget försäkringsföretag, Västmanlands läns Nya Branstodsbolag. Medlemstalet sjönk. Emellertid klarades krisen. Reglementet förändrades, och anslutningen hade åter börjat öka, då W.F. Tersmeden år 1878 avled.

Den värsta brandkatastrof de kommande årtiondena var den vid Kungsörs Bleckkärlsfabrik 1908, vilken kostade bolaget över 235.000kr. Ett tiotusental kr. dyrare blev 1920 års brand vid Västra och Östra Eknö.