Skånska Hushållningsföreningen. Industri- & Slöjdutställningen Helsingborg 1903.

Stor medalj utgiven av Skånska Hushållningsföreningen, utdelad som prismedalj vid utställningen i Helsingborg år 1903.

Graverad av Lea Ahlborn (1826-1897), ca år 1895. Brons 58 mm. Vikt 83,5 gram. Fläckar på frånsidan.

Åtsida: Skånes vapensköld (krönt griphuvud) under hertiglig krona, med slingrande blomsterblad vid sidorna.

Frånsida: Eklövskrans med med fält i centrum avsett för ingravering. På denna medaljen ingraverat "HELSINGBORG", "1903".

HELSINGBORGSUTSTÄLLNINGEN 1903
Helsingborgsutställningen 1903, egentligen Helsingborgs Industri- och slöjdutställning, var en industri-, konst- och slöjdutställning som hölls i parken Slottshagen, runt det medeltida försvars- och residenstornet Kärnan, i Helsingborg.

År 1903 skulle ett allmänt skånskt lantbruksmöte hållas i Helsingborg, vilket fick pressen i staden att föreslå att detta möte skulle kombineras med en industriutställning. Som svar på detta inleddes ett samarbete mellan arrangörerna för lantbruksmötet tillsammans med Helsingborgs stad och Helsingborgs fabriks- och hantverksförening. När det slutliga beslutet tagits tillsattes en styrelse med Malte Sommelius som ordförande och konsul Nils Persson som vice ordförande. Istället för att, som ursprungligen var tänk, endast omfatta skånska företag och hantverksrörelser kom utställningen att utökas för att inkludera även sådana i Blekinge och Halland. Som utställningskommissarie anlitade man hovintendent Carl Bendix.

Utställningsområdet var beläget kring medeltidsborgen Kärnan och sträckte sig från de nyuppförda Terrasstrapporna i väster till Bergaliden i öster. På Olymiaområdet längre österut fanns även ett tivoli. Utställningen var mycket ambitiös och omfattade ett brett spektrum av olika industriella och hantverksmässiga verksamheter, bland annat metallindustri, varvsindustri, tekoindustri, kemisk-teknisk industri, elektroteknisk industri, slöjdalster, samt sport- och turistväsen. Förutom industri- och slöjdutställningarna visades även två fristående specialutställningar. Den ena var en konstutställning, som tillkom på initiativ från Sommelius, och den andra en trädgårdsutställning. I samband med utställningen byggdes flera tillfälliga träbyggnader, till största delen ritade av arkitekten Alfred Hellerström, medan konstutställningshallen ritades av Ola Anderson. Terrasstrapporna, som stod klara i tid till utställningen, ritades av arkitekt Gustaf Améen och förband utställningen ovanpå landborgen med den centrala staden nedanför med sin hiss och sitt trappsystem. I tid till utställningen färdigställdes även Helsingborgs stads spårvägar.

LEA AHLBORN (1826-1897)
Lea Fredrika Ahlborn, född Lundgren 18 feb 1826 i Stockholm, död där den 13 nov 1897, var en svensk gravör. Hon var ledamot av Konstakademien och den första kvinnan i statens tjänst och världens enda kvinna i rollen kunglig mynt- och medaljgravör. Hon gifte sig 1854 med Carl Ahlborn. De hade sonen Carl Gustaf Ahlborn.

Som dotter till myntgravören Ludvig Persson Lundgren och Rebecca Johanna Salmson visade hon tidigt intresse för faderns yrke och var tillsammans med Amalia Lindegren, Jeanette Möller och Agnes Börjesson en av de fyra kvinnor som 1849 accepterades med dispens som extraelever vid Konstakademien. Deras lärare var professorn Carl Gustaf Qvarnström, och hon gjorde 1851 en studieresa till Paris med Qvarnström och sin bror Pehr Henrik. I Paris arbetade hon hos bildhuggaren Armand Toussaint, myntgravören Jacques-Jean Barre och hos sin morbror, medaljgravören Johan Salmson.

Hon blev myntgravör vid Kungliga Myntverket 30 mars 1855 och därmed den första kvinnan i svensk statstjänst, och valdes samma år in som ledamot av Konstakademien. Hon höll sig uppdaterad i sitt yrke och bidrog till att höja och utveckla medaljkonsten. Hon graverade stämplarna till alla svenska mynt präglade under 1800-talets andra hälft och präglade de flesta medaljer som utfördes i Sverige under samma tid, närmare 400 stycken.

Hon fick även beställning från Amerikanska staten att utföra medaljer av George Washington vid 100-årsjubileet av frihetskrigets slut 1883 och 400-hundraårsjubileet av Columbus upptäckt av Amerika 1892.

Lea Ahlborn arbetade ända fram till sin död (hjärnblödning) 1897.