Stockholms Skytteförbund. Av Lea Ahlborn (1894).

Den första belöningsmedaljen graverad för Stockholms Skytteförbund (bildat 1893).

Graverad av Lea Ahlborn (1826-1897) år 1894, signerad "L. A." nedtill på åtsidan. Brons 35 mm. Vikt 19,5 gram.

Stockholms Skytteförbund (bildat 1893) och Stockholms Läns Skytteförbund (bildat 1903)
Stockholms Skytteförbund bildades i Stockholm 29 aug 1893 och omfattade skytteföreningar i staden och angränsande kommuner.

Efter uppdelning av Upplands Skytteförbund i Stockholms Läns Skytteförbund och Uppsala Läns Skytteförbund 16 aug 1903 beslöt man 19 april 1904 att Stockholms Skytteförbund endast skulle omfatta skytteföreningar inom själva staden.

Förste ordförande var O. F. Taube 1893—95, och därefter Z. Rudbeck 1896—97, B. Tollstén 1898—1906, J. L. A. Falkman 1907—09, Harald Sohlman 1910—27, G. Lindström 1928, H. Elmquist 1929-32, T. Nothin 1933—43, och E. Björk 1944-.

LÄNSFÖRBUNDENS FÖRSTA SKYTTEMEDALJER (1894-1906)
Skytteförbundens Överstyrelse (Skytte ÖS) är en riksorganisation för den frivilliga (ej militära) skytterörelsen som bildades 1893. Vid bildandet delades alla landskap in i länsvisa skytteförbund, totalt 26 st. Uppdraget var att förena och stimulera den frivilliga skytterörelsen. I samband med detta uppmanades länsförbunden att ta fram egna belöningsmedaljer för att sporra och premiera duktiga skyttar inom länet.

Åren 1894-1906 lät samtliga dessa länsförbund ta fram sina första skyttemedaljer. Göteborgs & Bohus läns skytteförbund var först med att dela ut medaljer (februari 1894). Därefter följde övriga länsförbund, sist ut med en egen medalj var Södermanlands skytteförbund (början av 1906). Dessa ursprungliga medaljer kom att användas som prismedaljer inom respektive länsförbund en bit in på 1900-talet. I en del fall har man haft behov av att prägla fler medaljer, oftast gjordes detta med den ursprungliga gravörens präglingsstampar. I andra fall har man senare tagit fram medaljer med nya motiv (av andra gravörer).

I artikeln Ett och annat om våra skyttemedaljer ur Svensk Skyttetidskrift 1905 nr 49 (av redaktör Martin Andersson) beskriver och avbildar Andersson samtliga dessa 26 ursprungliga medaljer från skytteförbunden. Av artikeln framgår även matnyttig information om t.ex vem som har graverat respektive medalj. (Mycket intressant läsning om man vill få ihop en komplett samling av denna tidiga medaljserie).

LEA AHLBORN (1826-1897)
Lea Fredrika Ahlborn, född Lundgren 18 feb 1826 i Stockholm, död där den 13 nov 1897, var en svensk gravör. Hon var ledamot av Konstakademien och den första kvinnan i statens tjänst och världens enda kvinna i rollen kunglig mynt- och medaljgravör. Hon gifte sig 1854 med Carl Ahlborn. De hade sonen Carl Gustaf Ahlborn.

Som dotter till myntgravören Ludvig Persson Lundgren och Rebecca Johanna Salmson visade hon tidigt intresse för faderns yrke och var tillsammans med Amalia Lindegren, Jeanette Möller och Agnes Börjesson en av de fyra kvinnor som 1849 accepterades med dispens som extraelever vid Konstakademien. Deras lärare var professorn Carl Gustaf Qvarnström, och hon gjorde 1851 en studieresa till Paris med Qvarnström och sin bror Pehr Henrik. I Paris arbetade hon hos bildhuggaren Armand Toussaint, myntgravören Jacques-Jean Barre och hos sin morbror, medaljgravören Johan Salmson.

Hon blev myntgravör vid Kungliga Myntverket 30 mars 1855 och därmed den första kvinnan i svensk statstjänst, och valdes samma år in som ledamot av Konstakademien. Hon höll sig uppdaterad i sitt yrke och bidrog till att höja och utveckla medaljkonsten. Hon graverade stämplarna till alla svenska mynt präglade under 1800-talets andra hälft och präglade de flesta medaljer som utfördes i Sverige under samma tid, närmare 400 stycken.

Hon fick även beställning från Amerikanska staten att utföra medaljer av George Washington vid 100-årsjubileet av frihetskrigets slut 1883 och 400-hundraårsjubileet av Columbus upptäckt av Amerika 1892.

Lea Ahlborn arbetade ända fram till sin död (hjärnblödning) 1897.