Husqvarna Vapenfabriks Aktiebolags 250-åriga verksamhet i Huskvarna, 1939.

Medalj framtagen till 250-årsjubileet av fabrikens verksamhet i Huskvarna (1689-1939).

Tillverkad år 1939. Brons 52 x 72 mm. Vikt 110 gram.

Åtsida: Flygvy över fabriksområdet år 1939. Upptill företagets logotype och åren "1689-1939" verksamheten varit i drift i Huskvarna. Nedtill porträtt på de två mest betydelsefulla personerna genom historien, Erik Dahlberg (landshövding i Jönköping fram till 1693) som låg bakom flytten av fabriken till Huskvarna 1689, och Wilhelm Tham som under sin ledning 1877-1911 utvecklar bolaget från ett bruk till en storindustri. Mellan porträtten en mindre vy över Huskvarnaån som försörjde fabriken med vattenkraft. Längst ned längs kanten "HUSQVARNA VAPENFABRIKS AKTIEBOLAG".

Frånsida: Opräglad. Endast instämpling av tillverkaren "C. C. SPORRONG & Co", "STOCKHOLM".

HUSQVARNA VAPENFABRIKS AKTIEBOLAG
Jönköpings Gevärsfaktori grundades 1620 under Gustaf II Adolf. 1689 anläggs ett borrbruk i Huskvarna, varefter övrig verksamhet flyttar till samma plats. 1757 privatiseras faktoriet och får namnet Husqvarna Gevärsfaktori. Aktiebolaget Husqvarna Vapenfabriks Aktiebolag bildas 1867.
Från och med 1870-talet börjar bolaget även att tillverka andra produkter såsom symaskiner, spisar och andra hushållsartiklar, cyklar och motorcyklar.

Verksamheten flyttas till Huskvarna (bakom flytten låg landshövding Erik Dahlberg 1689)
Husqvarna startade som gevärsfaktori 1689. Verksamheten grundades ursprungligen i Jönköping som Jönköpings gevärsfaktori 1620 efter en kunglig förordning om tillverkning av vapen för den svenska armén i fem faktorier. Verksamheten överflyttades till Huskvarna för att kunna utnyttja den större vattenkraften i Huskvarnaån till tillverkningen. Bakom flytten låg landshövdingen Erik Dahlbergh. Husqvarna ägdes av svenska staten till 1757 då Fredrik Ehrenpreuss tog över verksamheten. Familjen Ehrenpreuss ägde Husqvarna fram till 1820 då översten och friherren Gustaf Sture köpte verksamheten. Verksamheten var hantverksmässig fram till 1840-talet.

En ny epok inleddes 1867, då det privatägda faktoriet blev aktiebolag under namnet Husqvarna Vapenfabriks AB. Företaget växte genom svenska statens stora beställningar på remingtongevär. 1872 började Husqvarna tillverka spisar (efterhand ved-, gas- och elspisar). 1873 följde starten för symaskinstillverkningen. Symaskinerna kom snabbt att bli den mest betydande tillverkningen. Husqvarna började från 1884 tillverka en stor mängd hushållsartiklar[5], kaminer och värmeledningspannor. Övergången från vapentillverkning till nya områden skedde sedan försvaret dragit ner och antalet beställningar minskade. 1896 följde den första cykeln från Husqvarna och 1903 började motorcykeltillverkningen.

Verksamheten utvecklas från bruk till storindustri (under Wilhelm Thams ledning 1877-1911)
Under Wilhelm Thams ledning från 1877 till hans död 1911 skedde en kraftig utveckling av företaget. Under sin 34-åriga direktörstid kallades han allmänt "brukspatron" och har hedrats med en byst i Idrottsparken, intill det idrottshus vars byggande han idémässigt och ekonomiskt bidrog till. Han efterträddes av sonen Gustaf Tham, som ledde företaget lika länge som fadern hade gjort.

Fabriken dominerade Huskvarna långt in på 1900-talet, med ljudet av ångvisslan som kallade folket till arbetet, men också markerade raster och arbetets avslutning och med de så kallade bolagshusen i Viktoriabyn, Stockmakarebyn, Smedbyn med flera platser. Ett slags hyrda tjänstebostäder, där den som lämnade fabriken också miste sin hyresrätt. Det talades också om "Svarta listan" med namn på dem som misskött sig på "bolaget", och som därmed var utestängda från andra företag – och vice versa. Huskvarnas fotbollsstadion heter Vapenvallen.

1918 köpte Husqvarna Norrahammars bruk och började därmed tillverka gräsklippare. Verksamhet fanns även vid Åminne bruk med gjuteri och mekanisk verkstad. Husqvarnas cykelnav "Novo" var en stor framgång.