Germany. 300-årsjubileet av Augsburgska bekännelsens (Confessio Augustana) antagande 25 juni 1530.

Graverad år 1830 av Gottfried Bernhard Loos (1773-1843), signerad nedtill på frånsidan. Järn 43,5 mm. Vikt 34,3 gram. Mycket bra kvalitet! [Referenser: Brozatus #1307a; Schnell 307; Whiting 659; Zak 247].

Åtsida: Martin Luther med prästkollega framför uppslagen bibel. Omskrift ”O LAND! LAND! LAND! HÖRE DES HERRN WORT!”, ”ZUR DRITTEN IUBELF. DER AUGSB. CONFESS. AM 25 IUNI 1830”.

Frånsida: Kejsare Karl V med furstar bakom sig. Christian Bayer överlämnar bekännelseskriften Confessio Augustana (Augustana) till kejsaren vid riksdagen i Augsburg 25 juni 1530. Till höger bakom honom, representanter från de evangeliska ständerna. Omskrift: ”DR. BAYER CHURS. KANZL. UBERGIEBT D.K. KARL V. DIE EVANG. CONFESS. A.D. REICHST. Z. AUGSB.”. Nedtill under golvavskärningen ”AM 25 IUNI 1530”. Därunder gravörens signatur med liten text "G. LOOS DIR. C. PFEUFFER FEC.”.

Bild 3: En målning över hur Martin Luther år 1517 spikar upp sina 95 teser i Wittenburg.
Bild 4. En målning över när Bhristian Bayer överlämnar Augsburgska bekännelsen (Augustana) till kejsare Karl V.
Bild 5: Den idag tidigaste kända utgåvan av Augsburgska bekännelsen (Augustana), tryckt i Wittenberg 1531.

AUGSBURGSKA BEKÄNNELSEN - AUGUSTANA (den evangelisk-lutherska kyrkans bekännelseskrift)
Augsburgska bekännelsen (förkortad Augustana) är den främsta bland den evangelisk-lutherska kyrkans bekännelseskrifter. Skriftens normgivande betydelse har varit så stor, att de övriga bekännelseskrifterna inom kyrkan kan sägas enbart ha som uppgift att utgöra en korrekt tolkning av Augsburgska bekännelsen.

Bakgrund - konflikter mellan den protestantiska och romersk-katolska läran
Som präst och kristen teologiprofessor attackerade Martin Luther (1483-1546) år 1517 i sin skrift 95 teser kyrkans försäljning av avlatsbrev. Luther motsatte sig kyrkans lära att frihet från Guds straff för begångna synder kan köpas för pengar. Då han vägrade att göra avbön för alla sina skrifter exkommunicerades han år 1520 av påven Leo X. I fördraget i Worms år 1521 förklarade den tysk-romerske kejsaren Karl V honom fredlös.

Martin Luther kan i och med detta sägas vara den som initierade den protestantiska reformationen (1517–1648) som hänvisar till de religiösa, kulturella, och samhälleliga förändringar som i 1500-talets Europa gjorde slut på den medeltida kyrkans makt och möjliggjorde personliga tolkningar av det kristna budskapet och ledde till utvecklingen av den moderna nationalstaten.

Luthers teologi utmanade påvedömet och den romersk-katolska kyrkan, detta ledde till omfattande konflikter mellan den protestantiska och romersk-katolska läran.

Augustana - lösningen på konflikterna
Kejsare Karl V ville se en lösning på konflikterna som fanns. Inför riksdagen i Augsburg 1530 uppmanades man att ge en sammanfattning av de skillnader i tro och ceremonier som fanns mellan protestanter och de romersk-katolska. Därefter skulle en bekännelseskrift tas fram för den evangelisk-lutherska protestantriska kyrkan.

Först i Augsburg 1530 skrevs bekännelsen ihop på basis av dessa förarbeten. Huvudförfattaren var Melanchthon, som satt sin prägel på bekännelsen. Medverkande var de närvarande teologerna och som diplomatiska parter den sachsiske kanslern Christian Beyer och Gregor Brück. Martin Luthers samtycke och godkännande gavs skriftligen från Coburg. Arbetet resulterade i bekännelseskriften Confessio Augustana (Augustana).

Denna ursprungligen bekännelsen (Augustana) blev genom underskrift av de evangeliska ständerna till en allmän bekännelse. Den förelästes 25 juni 1530 på tyska språket av kansler Christian Beyer inför kejsaren och ständerna. De överlämnade samtidigt originalexemplaren på latinska och tyska språken till kejsaren.

Huvudförfattaren Melanchthon tillät sig emellertid en ytterligare formell utmejsling av Augustana och vidtog dessutom i sin utgåva år 1540 djupgående dogmatiska förändringar, särskilt i fråga om nattvardsläran, som gett upplagan namnet Melanchthons Variata (eller Augustana Variata).

Augsbergska bekännelsen i Sverige - Uppsala möte 1593
I Sverige antogs Augustana genom Uppsala mötes beslut 1593 och utgör fortfarande en stomme i Svenska kyrkans lära. Den svenska grundlagen successionsordningen, som reglerar tronföljden stadgas i 4 § att konungen "alltid skall vara av den rena evangeliska läran, sådan som den, uti oförändrade Augsburgiska bekännelsen (Augustana), samt Uppsala mötes beslut av år 1593, antagen och förklarad är". Denna bestämmelse lämnades oförändrad i den stora konstitutionella reformen 1974 och även när statsreligionen avskaffades 2000 och Svenska kyrkan intog ställning som ett fritt och självständigt trossamfund.

MARTIN LUTHER (1483-1546)
Martin Luther, född 10 november 1483 i Eisleben i Kurfurstendömet Sachsen, Tysk-romerska riket, död 18 februari 1546 i Eisleben, var en tysk präst, munk, tonsättare och teolog, känd som den som initierade den protestantiska reformationen.

Som präst och kristen teologiprofessor attackerade han år 1517 i sin skrift 95 teser kyrkans försäljning av avlatsbrev. Luther motsatte sig kyrkans lära att frihet från Guds straff för begångna synder kan köpas för pengar. Då han vägrade att göra avbön för alla sina skrifter exkommunicerades han år 1520 av påven Leo X. I fördraget i Worms år 1521 förklarade den tysk-romerske kejsaren Karl V honom fredlös.

Luther lärde att frälsning inte följer av goda gärningar utan är en fri gåva av Gud som endast åtnjutes av nåd genom tro på Jesus som har sonat våra synder. Luthers teologi utmanade påvedömet och den romersk-katolska kyrkan. Han hävdade att Bibeln är den enda källan för gudomligt uppenbarad kunskap. Genom att föreslå att prästerskapet kan upprätthållas av alla döpta kristna motsatte sig Luther tanken på prästerskapet såsom förmedlare mellan Gud och människan. De som ansluter sig till Luthers lära kallas lutheraner, och tillhör protestantiska inriktningen. Svenska kyrkan är en luthersk kyrka.