Krogh, Marit (1948-), skulptör. Porträtt över poeten Erik Johan Stagnelius (1793-1823).

Konstmedalj av skulptör Marit Krogh (1948-), porträtterande poeten, det romantiska geniet med det opolerade yttre, Erik Johan Stagnelius (1793-1823), med en symbolisk scen och första strofen ur hans dikt "Näcken" (1821).

Modellerad 1978 av skulptör Marit Krogh (1948-), signerad "MARIT KROGH" på frånsidan. Brons 40 mm. Vikt 46,8 gram. Mycket bra skick!

Åtsida: Stagnelius högervända porträtt. "ERIK JOHAN", "STAGNELIUS", "1793-1823".

Frånsida: En symbolisk scen ur Stagnelius dikt "Näcken" med dansande älvor frmaför Silverbäcken där Näcken huserar. Första strofen ur dikten (se nedan). Nedtill till höger gravörsignaturen "MARIT KROGH".

Näcken (1821)
Kvällens gullmoln fästet kransa.
Älvorna på ängen dansa,
Och den bladbekrönta Näcken
Gigan rör i silverbäcken.

Liten pilt bland strandens pilar
I violens ånga vilar,
Klangen hör från källans vatten,
Ropar i den stilla natten:

”Arma Gubbe! varför spela?
Kan det smärtorna fördela?
Fritt du skog och mark må liva,
Skall Guds barn dock aldrig bliva!

Paradisets månskensnätter,
Edens blomsterkrönta slätter,
Ljusets Änglar i det höga –
Aldrig skådar dem ditt öga.”

Tårar Gubbens anlet skölja,
Ned han dykar i sin bölja.
Gigan tystnar. Aldrig Näcken
Spelar mer i silverbäcken.

ERIK JOHAN STAGNELIUS (1793-1823)
Erik Johan Stagnelius, född 14 oktober 1793 i Gärdslösa på Öland, död 3 april 1823 i Stockholm, var en betydande svensk poet och författare under romantiken.

Stagnelius härstammade från prästsläkter på både fädernet och mödernet. Hans far, Magnus Stagnelius, var docent i grekiska med professors namn, en tid kyrkoherde i Gärdslösa på Öland och därefter biskop i Kalmar stift. Hans mor var kyrkoherdedottern Hedvig Bergstedt från Österåker i Södermanland.

Stagnelius visade redan från sin barndom lätthet att lära och förstå. "Han fattade lätt allting, även de benigaste saker", berättade hans far. Alla böcker som han kom över formligen slukade han. Men i andra barns lekar såg man honom sällan delta. Han tyckte mer om att ströva omkring på egen hand. Han hade tre bröder och två systrar. Två av bröderna påstås ha haft "psykiska egenheter", liksom Stagnelius.

Föräldrarna flyttade 1810 till Kalmar där han gick i gymnasiet ett år. (En gymnasieskola i Kalmar, det gamla högre allmänna läroverket, har idag efter honom namnet Stagneliusskolan.)

Hösten 1811 skrevs han in som student vid Lunds universitet. Där stannade han en termin. Efter skolbalen i april 1812 flyttade han till Uppsala och avlade där kansliexamen 1814. Under sin studenttid i Uppsala tycks han ha deltagit i nationslivet inom Kalmar nation.

På våren 1814 fullgjorde han sin värnplikt och gick som så många ynglingar denna tid i ett patriotiskt festrus vid tanken på att det snart kunde bli allvar av. I en dikt uppmanade han Karl Johan att bringa Norge till underkastelse. Men förmågan svarade inte mot viljan. Redan exercisövningarna blev för ansträngande för den unge mannen. Det visade sig att han led av ett organiskt hjärtfel, och därför blev han befriad från exercisen. Nu svartnade hans livssyn. Han kände sig dödsmärkt, och känslan av att han snart måste bryta upp från livets fest satte hädanefter sin stämpel på hans diktning.

Han levde under enkla förhållanden på Södermalm i Stockholm under slutet av sitt liv men besökte ibland hembygden, Kalmar och Dörby. Den 8 mars 1823 greps han för fylleri på Slussenområdet, och mindre än en månad senare var han död. Ingen av hans släktingar var med vid hans begravning.

Bristen på biografiska data har lett till att man, på basis av ett material som dels bestått av "anekdoter och minnen återberättade i andra och tredje hand", dels hans litterära verk, konstruerat en bild av Stagnelius. Denna bild har i stort sett motsvarat föreställningen om det romantiska geniet. Han ska ha varit psykiskt instabil, ofta berusad (och eventuellt beroende av opium).

MARIT KROGH (1948-)
Marit Krog, född 1948, norsk skulptör, konstlärare i klassisk modellering (lera), med fokus på porträtt. Arbetat som professionell konstnär och skulptör sedan inskrivning på Konsthögskolan i Oslo 1967.

Marit Krogh har skapat ett antal stora monument som skulpturen "Vekst" på Norrlands universitetssjukhus och skulpturen "Organisk form" på Sola rådhus. Konstverken sträcker sig från större nonfigurativa skulpturer till klassiska porträtt och målningar. Arbetat har skett med en mängd olika material, såsom rostfritt stål, marmor, granit, brons, trä och keramisk lera.

------------------------
Fraktalternativ: Postnord frimärkt, alternativt Schenker spårbart/försäkrat. Samfraktar alltid.