Gustav IV Adolf (1792-1809). Ur Skytteöverstyrelsens regentlängd (1982).

Kunglig medalj, med medaljgravör Lars Grandels graverade porträtt från år 1805, framtagen av Skytteförbundens Överstyrelse (Skytte ÖS) år 1982, porträtterande Sveriges konung Gustav IV Adolf (1792-1809).

Porträttbilden är graverad av svenska medaljgravören Lars Grandel (1750-1836) år 1805, signerad "L . G" i armavskärningen. Brons 40 mm. Vikt 37,3 gram. Kvalitet 1+/01. [Referens: Dz-. Denna medaljen saknas i referensverket Sveriges Kungliga Medaljer.].

Porträttet är graverat av Lars Grandel år 1805 med anledning av utgivandet av konung Gustav IV Adolf belöningsmedalj för medborgerliga förtjänster år 1805 (se Dz 38, del 2 sid 1085 i Sveriges Kungliga Medaljer, eller jämför med de två sista bilderna i denna annons).

SKYTTEFÖRBUNDENS ÖVERSTYRELSE
Skytteförbundens Överstyrelse (Skytte ÖS) är en riksorganisation för den frivilliga (ej militära) skytterörelsen som bildades 1893. Vid bildandet delades alla landskap in i länsvisa skytteförbund, totalt 26 st. Uppdraget var att organisera, förena och stimulera den frivilliga skytterörelsens föreningar som hade växt fram de senaste decennierna. (Det var tanken om ett folkförsvar som fick Viktor Rydberg att år 1860 skriva artiklar i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, dessa artiklar räknas som den tändande gnistan för den svenska skytterörelsen).

Överstyrelsens första rikstäckande tävling den s.k Propagandatävlingen arrangerades första gången 1934. Tävlingen var nationell, men anordnades länsvis på någon av respektive länsförbunds hemmabanor. Resultaten rapporterades sedan in till överstyrelsen som sammanställde den nationella resultatlistan.

Skytteöverstyrelsens kungliga regentlängd
Priserna som delades ut var från början donerade av olika personer och företag. Från 1941 tog man fram speciella plaketter modellerade av konstnärer. Mellan åren 1974-1996 utdelades en egen serie kungliga medaljer, den s.k Skytteöverstyrelsens kungliga regentlängd med samtliga svenska kungar från Carl XVI Gustaf tillbaka till Gustav Vasa.

Man börjar med den nytillträdde kung Carl XVI Gustaf 1974 och går sedan bakåt i tiden, Gustav VI Adolf (utgiven 1975), Gustav V (1976) o.s.v ända tillbaka till Gustav Vasa (1996).

Därefter ärade man prins Bertil med 1997 års medalj för mångårigt ordförandeskap i Skytteförbundens Överstyrelse. Prins Bertil avbildas även på en kompletterande medalj år 1985 då Frivilliga Skytterörelsen firade 125-årsjubileum (första lokala föreningen bildades 1860, Stockholms Frivilliga Skarpskytteförening).

Totalt ingår 23 st medaljer i den kungliga regentlängden (25 st om man räknar med de båda medaljerna på ordföranden prins Bertil).

Att få tag på en del av dessa medaljer är klart görligt, men en komplett regentlängd är nog en livsuppgift.

GUSTAV IV ADOLF (1792-1809)
Gustav IV Adolf, född 1 nov 1778 på Stockholms slott, död 7 feb 1837 i Sankt Gallen, var kung av Sverige 1792–1809. Han var son till Gustav III och Sofia Magdalena. Gift 1797 med Fredrika Dorothea Wilhelmina av Baden, som 9 nov 1799 födde parets förste son Gustav (kronprins 1799-1809).

Fadern Gustav III mördas av en adlig sammansvärjning
Gustav III:s misslyckade krig mot Ryssland vid slutet av 1780-talet hotade att ruinera Sverige. Detta i kombination med att han utökat sin egen makt till total envåldshärskare på adelns bekostnad gjorde att hatet mot Gustav III tilltog. En sammansvärjning inom adeln bildades under vintern 1791-1792 och man sköt honom på en maskeradbal 16 mars 1792, varefter han avled i sviterna två veckor senare 29 mars 1792.

Gustav IV Adolf tar över regeringen
Tretton år gammal genomlevde Gustav Adolf mordet på sin far, ett trauma som satte djupa spår, tidvis kom han framöver att visa djup depression.

Motvilligt tog han över regeringen, med farbrodern, hertig Karl, som förmyndarregent. År 1796 blir Gustav IV Adolf myndig och tar själv över regeringen.

Politiken
Gustav IV Adolfs personliga avsky mot franska revolutionen och mot att Napoleon ville skära av Sveriges handelsförbindelser med Storbritannien (som Sverige var beroende av), gjorde att Sverige förklarade Frankrike krig, det s.k svensk-franska kriget 1805–1810. Kriget resulterade i förlust för Sverige.

Sveket mot Napoleopn ledde också till finska kriget 1808-1809 mot Ryssland (som stöddes av Napoleon) och förlusten av hela östra rikshalvan Finland (som nu kom att tillhöra Ryssland fram till dess självständigheten 1917).

Det var Gustav IV Adolfs utrikespolitik som kom att bli hans fall.

Gustav IV Adolf avsätts i en statskupp
Missnöjet med kungen hade vuxit under flera år och våren 1909 gick hans motståndare till handling. Ett uppror bröt ut i Värmland där Georg Adlersparre 7 mars 1809 tog befälet över norra armén, och i en statskupp redan 13 mars kunde tåga upp på slottet och arrestera kungen.

Gustav Adolf med familj sattes i husarrest på Gripsholms slott. Den 10 maj 1809 avsattes han av ständerna och han och hela hans familj, inkl. den tioårige kronprinsen, förklarades "vara den svenska kronan för all framtid förlustig".

Hertig Karl (Gustav Adolfs farbror, som tidigare lett förmyndarregeringen) tillträdde som konung Karl XIII efter Gustav Adolfs avsättning.

Gustav Adolf med familj landsförvisas
I slutet av 1809 utvisas familjen, och måste mot ett visst underhåll lova att aldrig någonsin beträda Sveriges jord igen.

Gustaf Adolf och Fredrika separerade år 1810. Fredrika bosatte sig med barnen på ett slott i närheten av Karlsruhe, medan Gustav Adolf bosatte sig i Basel, Schweiz.

Som frånskild svensk exkung förde han därefter ett kringflackande liv på kontinenten som "greven av Gottorp", och senare, överste Gustafsson. I oktober 1833 begav han sig till Weisses Rössli ("Vita hästen"), ett värdshus i St Gallen i Schweiz. Där dog han fyra år senare i ett slaganfall 7 feb 1837, ensam och utfattig.