Johan III (1568-1592). Den historiska maskeraden 23 feb 1968.

Kunglig medalj över konung Johan III, utgiven i samband med "Den historiska maskeraden" 23 feb 1968.

Den historiska maskeraden arrangerades av Historiska Museet kvällen/natten mellan 23-24 feb 1968. Maskeraden gick i renässansens tema (Johan III:s 1500-tal) och var mycket påkostad. Som gäst (ca 500 st) välkomnades man in från trappan utanför museet. Trots det höga inträdet (150 kr) gick arrangemanget med förlust, och kritiserades efteråt som "kulturrevolution" och "överklassjippo".

Förlagan till åtsidans porträttbild kommer från bildhuggare/medaljgravör Willem Boy's (1520-1592) medaljer över Johan III år 1569. Färsilvrat brons 30 mm. Vikt 13,4 gram. Kvalitet 01. Mycket trevligt exempolar! [Referens: Dz 25, se Sveriges Kungliga Medaljer del 1, sid 197]..

Åtsida: Kunung Johan III:s högervända bild. Som omskrift "JOHANNES:III:D:G. SVE:GOTH:WAND:REX.".

Frånsida: I centrum ""DEN", "HISTORISKA", "MASKERADEN", "1500-TAL", "19 23/2 68". Som omskrift "STATENS HISTORISKA MUSEUM".

JOHAN III (1569-1592)
Johan III, född 20 dec 1537 på Stegeborgs slott, död 17 nov 1592 på slottet Tre Kronor i Stockholm, son till Gustav Vasa, bror till Karl (IX), halvbror till Erik XIV. Han var gift från 4 okt 1562 med Katarina Jagellonica (1526–1583), med vilken han förutom Sigismund också hade dottern Anna Vasa, och från 21 feb 1585 med Gunilla Johansdotter (Bielke) (1568–1597).

Efter fleråriga konflikter med sin halvbror konung Erik XIV lät han hösten 1568 fängsla sin tidvis sinnesförvirrade halvbror och propagera mot honom. I januari 1569 erkändes Johan III som kung.

Erik hölls fången i över åtta år på olika slott runt om i Sverige och Finland och försökte ett flertal gånger komplottera mot Johan III. Johan tröttnade därför på sin halvbror lät till slut arsenikförgifta honom till döds 26 feb 1577.

Johan III avslutade nordiska sjuårskriget, men istället drogs Sverige in i nordiska tjugofemårskriget med Ryssland med mål att ta kontroll över den rika handeln österut. Kriget fördes med varierande intensitet där man till slut lyckades få till stånd smärre landvinningar. Intagandet av Narva år 1581 var hans största militära framgång.

Johan III var mycket intresserad av byggnadskonst, utan tvivel den mest byggnadsivrige monark Sverige någonsin haft. Han ägnade mycket tid åt att göra upp vidlyftiga byggnadsplaner, av vilka en del uppfylldes under hans livstid. "Bygga är Vår högsta lust", skriver Johan själv i ett av många brev i vilka han ger befallningar till sina arkitekter och byggmästare.

På våren 1592 insjuknade han i en feber. Han dog ett halvår senare i Stockholm 17 nov 1592, och efterlämnade sitt rike försvagat av yttre och inre stridigheter. Han efterträddes av sin son Sigismund.