så här känner jag mig när jag tänder som en RAKET

- EN UPPRYMD LP!


Genre: Rock
Style: Blues Rock, Acoustic, Experimental, Rock & Roll
Year: 1985

Kom Ska Vi Leka
Den Röda Jumpern
Varje Passion Är Som En Thriller
Älskar Vi Varandra När Vi Vaknar?
Harem
Egodel
Du Är Min!
Trösta Mig!
Fin Flicka
1983 Års Ängel
Raket

Lars Ek - Accordion
Cecilia Wadstein - Backing Vocals
Björn Arnljot - Bass
Rolf Gottfries - Bass, Engineer
Hans Mann - Drum Programming, Synthesizer
Janne Schaffer - Guitar, Bass

Vinylalbum från 1985 i mycket fint skick!
Fraktpriset inkluderar specialemballage för 1-10 LP-skivor
Vikt ca 260 gram.

Robert Zero Karl Oskar Broberg, ursprungligen Robert Karl Oskar Broberg, född 2 juli 1940 i Råsunda i Solna församling i Stockholms län, död 21 juli 2015 i Gustav Vasa församling i Stockholm, var en svensk sångare, komiker, artist, kompositör, musiker och konstnär.
Som artist använde han mellan 1957 och 1968 namnen Robban eller Robban Broberg, mellan 1968 och 1974 Robert Karl-Oskar Broberg, mellan 1974 och 1982 Zero och från 1982 Robert Broberg. Robban kvarstod för allmänheten som smeknamn genom hela Brobergs karriär.

Broberg var son till ingenjören Georg Broberg (1906–1995) och Valborg Lindgren (1909–1997). Han gick på Konstfack 1957 och hittade på att han hade en skifflegrupp. I verkligheten hade han inget band, men ryktet spred sig och han fick erbjudande om att spela med sin skifflegrupp på dansrestaurangen Lorry i Sundbyberg. Snabbt samlade han ihop några kamrater och började repetera, och hans skifflegrupp blev senare en av Sveriges mest populära. Robban (som han då var känd som) började så småningom skriva egna visor. Lusten och förmågan att leka med ord fanns redan från början, en talang som han utvecklat vidare via sina många humoristiska texter.

Det var genom Hylands hörna i TV som Broberg etablerade sig på allvar. Han fick engagemang i en revy på Gröna Lund 1965 där han gjorde succé med sin egen visa "Koftan". Hans första stora skivsuccé var "Maria-Therese", en låt som gick in på första plats på Svensktoppen 1967. Broberg skickade in melodin för att delta i Melodifestivalen,[källa behövs] men blev ej utvald. Istället slog den igenom stort efter hans framträdande i TV-programmet Önskeprogrammet från Cirkus. Sedan kom en rad av låtar, både roliga, burleska, vackra och romantiska. Här kan nämnas till exempel "Det som göms i snö", "Jag måste hejda mig" och genombrottslåten "Båtlåt" (1967) som handlar om två båtar som förälskar sig i varandra.

År 1967 gjorde han och den betydligt äldre kollegan Julia Cæsar bejublade framträdanden i radioprogrammet Thores trekvart, samma år var han firarvärd i radion. År 1968 spelade han huvudrollen i och skrev musiken till långfilmen Längta efter kärlek.

Under 1980-talet följde en rad framgångsrika enmansshower på Gröna Lund-teatern i Stockholm där Robert Broberg bjöd på en ordrik blandning av musik och stand-up. Nya låtar som "Vatten", "Killa mig på ryggen" och "Spring inte så fort, pappa" blev hitlåtar.

År 1989 fick han Povel Ramels karamelodiktstipendium. Samma år medverkade han i kortfilmen Godnatt, herr luffare!. År 1991 gjorde han jubileumsshowen "Målarock" som efter en turné genom landet fyllde två föreställningar i Globen i Stockholm till sista plats. Under 1990-talet gjorde han flera succéshower som turnerade landet runt och som avslutades i Globen.

Under 2000-talet kom hans låtar och scenshower alltmer att handla om livet, åldrandet och döden.

I många år hade Sveriges Radio en busvissling som vinjett mellan program när man sade "Detta är Sveriges radio P3". Robert var den som gjorde visslingen.

Under sina sista år drog sig Robert bort från allt rampljus och plublicitet då hans hälsa försämrats och han led av Parkinsons sjukdom, han avled den 21 juli 2015.