I en serie djupt insiktsfulla essäer granskar Rollo May den traditionella psykoterapins brister och ställer den mot den existentiella skolans syn på människan. Mays kritik av Freud och andra riktar sig mot deras förenklade syn på individen som en objektivt mätbar person, ett fall. Det finns ingen objektiv sanning om människan, utan varje terapi måste utgå från ett förhållande, mötet mellan verkliga, medkännande människor, mellan den hjälpförändrande och terapeuten. Till bilden av en människa hör ofrånkomligen, menar May, den subjektiva uppfattningen.

Omslaget slitet min själva boken är av god kvalitet.

Jag samfraktar gärna.